Sökes: verksamhetsutvecklare

Sökes: verksamhetsutvecklare

Cykelfrämjandet söker kombinerad Verksamhetsutvecklare & projektledare

Cykelfrämjandet har som mål att göra Sverige till en verklig cykelnation. Organisationen arbetar lokalt och på riksnivå med att främja cykling för bättre miljö, hälsa och för att få en säker trafikmiljö i hela landet. Vill du vara med och utveckla Sveriges främsta cykelorganisation? Sök jobbet som vår verksamhetsutvecklare och projektledare! Vi söker dig som vill vara med och förändra situationen för Sveriges cyklister med fokus på utbildning och ta Cykelfrämjandet närmare sin vision.
Cykelfrämjandet är mitt uppe i en stor förändringsprocess där cykelns popularitet stigit i höjden de senaste åren. Vi tror på cykelns positiva egenskaper som en verklig samhällsförändrare och med möjlighet att bidra till en hållbar framtid.

Om verksamheten och projektet

Projektet Frihet på Cykel

Frihet på cykel är Cykelfrämjandets satsning för att få fler att uppleva glädjen och friheten med cykling. Cykelfrämjandet har sedan flera år tillbaka genomfört ”Lär dig cykla” kurser för vuxna runt om i landet och med tiden har både intresset och behovet av kurserna ökat.

Som ett svar på detta startades projektet Frihet på cykel 2016 som verkar som en katalysator i arbetet med att starta nya cykelkurser. Frihet på cykel stöds i nuläget av Svenskt Friluftsliv, Trafikverket och Svenska Postkodstiftelsen, och vänder sig i första hand till ungdomar och vuxna som inte kan cykla.

Projektets mål är att sprida och genomföra cykelkurser. Kurserna genomförs tillsammans med engagerade lokala volontärer som vi guidar och vägleder. Dessa har på förhand gått en cykelinstruktörsutbildning. Förutom att lära sig cykla får deltagarna utbildning i trafikregler, kartläsning och möjlighet att upptäcka närområdet på cykeln. Den ökade mobiliteten är ett utmärkt och billigt sätt att ta sig till jobb, skola och fritidsaktiviteter samt att komma ut i naturen. Kurserna kan också bidra till förbättrade framtida jobbchanser dels för att mobiliteten ökar, dels för att vissa arbetsgivare kräver cykelkunskaper.

Cykelfrämjandets mål för 2017–2018

  • Organisatorisk stabilitet med ökade ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten och uppnå organisationens mål
  • Aktiva medlemmar, kretsar och arbetsgrupper som på lokal nivå verkar för ökad kännedom om organisationen och lokal aktivitet
  • Ett utvecklat kommunikationsarbete med ökad synlighet på vår hemsida, i traditionella medier och sociala medier
  • Utveckla Cykelfrämjandets verksamhet genom redan existerande och nystartade projekt såsom Frihet på cykel, Vi rullar fritt, Kommunvelometern, Initiativet mot högersvängsolyckor, Moving Beyond Zero etc.
  • Verka för ett ökat friluftsliv på cykel genom projekt inom cykelturism och Mountainbike

Om Cykelfrämjandet

Cykelfrämjandet är en ideell organisation med 26 lokala kretsar fördelade över hela landet och har drygt 5 000 medlemmar. För att aktivera kretsarna och fördela arbetet mellan
riksstyrelse, kretsstyrelser och engagerade medlemmar har Cykelfrämjandet fem arbetsgrupper med följande teman:

  • Cykelutbildning för barn och vuxna
  • Cykel och kollektivtrafik
  • Trafikpolitisk grupp
  • Faktabank och forskning
  • Cykelturism och kartor

Målsättningen för 2018 är att verksamheten i dessa grupper ska öka och bidra med underlag till organisationens verksamhet som helhet.

Arbetsbeskrivning

Som verksamhetsutvecklare kommer du, i samverkan med styrelsen, att vara drivande i utvecklingen och genomförandet av Cykelfrämjandets visionära och organisatoriska arbete. Du har det övergripande ansvaret för Cykelfrämjandets olika projekt och personal. Du ska stärka Cykelfrämjandet ekonomiska och organisatoriska förmåga och verka för att föreningens mål uppfylls.

I din roll som verksamhetsutvecklare kommer du att fungera som en brygga mellan personalen i projekten och styrelsen. Du kommer närvara vid styrelsemöten, projektmöten och ledningsmöten.

Som projektansvarig för Frihet på cykel ska du kunna organisera, samordna och driva projektets utveckling. I din uppgift ingår att se till att projektet uppnår sina uppsatta mål och du har ett redovisningsansvar gentemot bidragsgivarna. Som projektledare har du därför lätt för att hantera ekonomi och kan ta ansvar för att följa och planera projektets utfall gentemot planerad budget. Det är viktigt att du sätter dig in i verksamhetens alla delar och du kommer därför både att utveckla, planera och genomföra utbildningar inom ramen för det utbud vi erbjuder.

Kvalifikationer och personliga egenskaper

Vi söker dig med erfarenhet av utvecklings- och organisationsarbete. Du ska kunna samordna och stötta de olika projekten som finns inom organisationen samt leda utvecklingen av nya projekt och idéer. Du är en lyhörd ledare som tar egna initiativ och har lätt för att arbeta självständigt samtidigt som du har god samarbetsförmåga och kan lyssna.

Du har god förmåga att leda grupper och processer. Vi ser också positivt på erfarenhet av utbildningsverksamhet liksom erfarenhet av pedagogiskt arbete samt kompetens i digitalt lärande.

Du har en vana av personalansvar och har lätt för att uttrycka dig i tal och skrift både på svenska och engelska. För att lyckas i rollen ser vi att du har god kännedom om organisationsutveckling och föreningskunskap.

Fakta om tjänsten

Cykelfrämjandets personal sitter tillsammans i en ny lokal på Kungsholmen i Stockholm. Tjänsten är en ettårig projektanställning som omfattar heltid med möjlighet till förlängning och med inledande provanställning på sex månader. Kväll, helgarbete och resor kan förekomma. Start önskas så snart som möjligt, helst januari-februari 2018, eller enligt överenskommelse.

Information och ansökan

Vi tar emot din ansökan löpande. Ansökan ska innehålla CV och personligt brev.
Skicka din ansökan så snart som möjligt, dock senast 2018-01-08, till jobbannons@cykelframjandet.se

Om du har frågor är du välkommen att ta kontakt med någon av följande:
Elisabeth Kempe, Projektledare för Frihet på cykel i Stockholm:
elisabeth.kempe@cykelframjandet.se Mobil: 0706-312990
Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet:
lars.stromgren@cykelframjandet.se Mobil: 0736-554528

Varmt välkommen med din ansökan!

”Behövs mer medel till cykling”

”Behövs mer medel till cykling”

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 har varit ute på remiss. Cykelfrämjandet ansluter sig till kritiken som levererats från tunga instanser såsom Naturvårdsverket och Boverket. ”Det här är inte tillräckligt för att öka cyklingen och göra den säker”, säger Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

Förslaget till nationell transportplan är Trafikverkets förslag till budget som föreslår hur statens 622,5 miljarder kronor i infrastrukturmedel ska användas under perioden 2018-2029. Det är med andra ord en viktig plan där de stora summorna infrastrukturpengar finns.

Men några större summor till cykelinfrastruktur finns inte.

– Det är av stor betydelse för Sveriges välstånd och konkurrensförmåga att infrastrukturen anpassas för att bidra till ökad aktiv mobilitet. Planen kommer snarare att bidra till ökat stillasittande i köer, tror Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.

Förbättrad infrastruktur skulle förhindra ett stort antal trafikolyckor där cyklister skadas eller dödas, menar Lars. Och folkhälsan skulle dessutom kunna gå plus av sådana investeringar:

– Nollvisionen var världsunik när den kom, men nu måste Sverige ta nästa steg. Cykelfrämjandet ställer sig därför bakom, den av European Cyclists’ Federation understödda, visionen Moving Beyond Zero, säger Lars.

Visionen är ett transportsystem som, förutom att bidra till ökad trafiksäkerhet, bidrar till räddade liv tack vare minskade luftföroreningar och ökad aktiv mobilitet. Nu ökar kraven på regeringen att inte nöja sig med Trafikverkets planförslag utan skarpa revideringar:

– Sverige måste ta tillbaka ledartröjan i transportpolitiken. Initiativet att folkhälsan ska förbättras av transportsystemet gör att blickarna återigen riktas hit. Men även Trafikverket måste hänga med, avslutar Lars.

Läs Cykelfrämjandets remissvar här.

Länk till Trafikverkets planförslag:
https://trafikverket.ineko.se/se/f%C3%B6rslag-till-nationell-plan-f%C3%B6r-transportsystemet-2018-2029-remissversion-2017-08-31

Fler remissvar:
http://www.regeringen.se/remisser/2017/10/remiss-av-nationell-trafikslagsovergripande-plan-for-utveckling-av-transportsystemet-for-perioden-2018-2029/

Kontakt:
Lars Strömgren
Ordförande för Cykelfrämjandets riksorganisation
lars.stromgren@cykelframjandet.se
073-655 45 82

Vi välkomnar elcykelpremie

Vi välkomnar elcykelpremie

Cykelfrämjandet välkomnar regeringens förslag om att införa en premie på 25 procent av inköpspriset för den som köper en elcykel retroaktivt från och med idag, och pengarna utbetalas från den 1 januari 2018.

– Detta är bästa sättet för att få bilister att övergå till ett fossilfritt och aktivt transportslag. Nyttan med att investera i cykelbanor för smidigare och längre pendling ökar nu, säger Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet.

I regeringens budgetförslag som i dag har presenterats för riksdagen avsätts 350 miljoner per år under perioden 2018–2020 till en premie för dem som köper en elcykel eller en elmoped, och gäller retroaktivt från idag, den 20 september.

Detta kommer att förändra svenskarnas transportvanor. Därför är det dags att planera infrastrukturen för ännu fler elcyklar, säger Lars Strömgren.

Det finns redan lyckade erfarenheter av elcykelpremier från andra delar av världen, bland annat Norge. I Oslo erbjöds under 2016 en elcykelpremie på 20 procent av totalkostnaden på upp till 5000 norska kronor.

– Resultaten var slående – elcykelpremien fick fler att köpa elcykel, cykla längre, oftare och i stor utsträckning på bekostnad av tidigare bilkörning. Personer som erhöll elcykelpremien ökade sitt cyklande med 30 procentenheter varav 16 procentenheter på bekostnad av tidigare bilkörning. Detta innebar att koldioxidutsläppen minskade med mellan 440 och 720 gram per dag för varje deltagare som fick chansen att köpa en rabatterad elcykel, säger Lars Strömgren.

Utvärderingen av försöket visar att elcykeln bidrog till ett ökat cyklande med mellan 12 och 18 kilometer per vecka, för den som bytt från vanlig cykel. Det skulle enligt utredningen innebära en fördubbling av cykelandelen för personer som tar del av elcykelpremien, jämfört med nuvarande nivå.

– Självklart skulle vi gärna se att man stöttade all typ av cykling, men elcykelpremien är ett steg i rätt riktning. De flesta som är intresserade av att skaffa sig en elcykel är dessutom personer som i dag cyklar korta sträckor eller inte cyklar alls

Folkhälsoperspektivet av elcykeln är också något som Cykelfrämjandet lyfter fram:

– Folkhälsoinstitutet rekommenderar att alla vuxna är fysiskt aktiva, med måttlig intensitet, minst 150 minuter i veckan. Detta främjar hälsan, minskar risken för kroniska sjukdomar och förebygger för tidig död. Elcykeln ger dessutom en skonsam motion och kan vara ett bra insteg för någon som tidigare varit fysiskt inaktiv, säger Lars Strömgren.

Studier från Nederländerna (Simons et al, 2009) konstaterar att elcyklisten, oavsett om elmotorn används på sparlåga eller till max, uppnår de rekommenderade nivåerna kring fysisk intensitet.

Med regeringens elcykelpremie kommer nyttan i att investera i cykelbanor för längre och snabbare pendling till arbeten och studier att öka och nyttan av investeringar i annan infrastruktur kommer att minska:

– Vi vill nu att regeringen snabbt tar fram nya prognoser för cyklingens utveckling inför regeringens beslut under våren 2018 om nationell plan för transportsystemet för 2018 till 2029, säger Lars Strömgren.

Läs mer på regeringens hemsida.

Cykling söker ny chefredaktör

Cykling söker ny chefredaktör

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning som främst riktar sig till föreningens drygt 5 000 medlemmar, men även alla de tävlingscyklister, vardagscyklister och semestercyklister som nås genom våra kampanjer och samarbeten. Vi är det engagerade cykelmagasinet i Sverige som skriver om och för alla slags cyklister. Våra läsare pendlar därmed från säkerhetstänkande barnfamiljer och trendkänsliga cykelnördar till miljömedvetna aktivister och cykeltrogna pensionärer. Magasinet ges ut fyra gånger om året. I Cykling kan man läsa cykelrelaterade artiklar som sträcker sig från cykelnyheter och livsstilsreportage till föreningsevenemang och konsumentupplysning. Det är en tidning som skapar medvetna cyklister och syftar till att främja cyklismen. Förra året var Cykling en av fyra nominerade som Årets facktidskrift 2016.

Redaktionen

Redaktionen består av chefredaktören som producerar material samt leder arbetet tillsammans med frivilliga medlemmar som ingår i ett redaktionsråd. Med gemensamma krafter och cykelkunskaper skapas en hög och jämn nivå med en varierad mix på det redaktionella materialet. Tidningen har en självständig ställning inom Cykelfrämjandet, med chefredaktören som ansvarig utgivare. Redaktionen hörs och möts i den utsträckning som de anser lämpligt. Kanslilokal kommer att finnas i Stockholm, men arbetet kan utföras från flera håll i landet.

Arbetet

Som chefredaktör och ansvarig utgivare driver du utvecklingen av journalistiken för Cykling. Du ansvarar för sidplanering, reportageresor, redaktionsråd, tidningsbudget, redaktionellt innehåll samt upphandling av frilansmaterial, annonssäljare, korrekturläsning och tryckmaterial. Formen följer den redan utarbetade grafiska profilen och layoutmallar från tidigare nummer finns att tillgå. Som ansvarig utgivare är du utsedd av Cykelfrämjandets riksstyrelse. Tillträde sker vid årsskiftet, men med överlämning och planeringsarbete redan i oktober. Uppdraget löper inledningsvis under ett år, med möjlighet till förlängning årsvis efter 2018.

Redaktören

För att trivas i rollen är det viktigt att du är strukturerad, stilistisk och självgående men även har god samarbetsförmåga. Du har ett initiativrikt och coachande ledarskap med ett engagemang för cykelfrågor, gärna med tidigare erfarenhet från ideella organisationer. Du bör även dela Cykelfrämjandets ambition att främja en bättre cykling för alla cyklister. Vi söker dig som:

  • Har journalistutbildning eller multimediautbildning.
  • Har erfarenhet från liknande befattning, gärna inom föreningsvärlden.
  • Kan ansvara för verksamhet, ekonomi och innehåll.
  • Har kunskaper i journalistiskt skrivande, fotograferande och redigerande.
  • Kan arbeta i Adobe Photoshop och Indesign. Gärna även Illustrator.

Ansökan

Vi ser fram emot din ansökan med CV, personligt brev och eventuella arbetsprover från tidigare uppdrag. Skicka din ansökan så snart som möjligt, dock senast 2017-10-06, till jobbannons@cykelframjandet.se För ytterligare frågor om redaktionsarbetet är du även välkommen att kontakta nuvarande chefredaktör på chefredaktor@cykelframjandet.se

 

 

tidningen Cykling söker chefredaktör

Uppsatsvinnare designar cykelstråk

Uppsatsvinnare designar cykelstråk

Emma Gradin har tagit fram ett designkoncept för hur snabbcykelvägar kan utformas.

Den ena cykelvägen är inte den andra lik. Särskilt saknas designkriterier för snabbcykelvägar. I en studentuppsats föreslås ett enhetligt utformningssystem. För detta tilldelas författaren Emma Gradin Cykelfrämjandets uppsatsstipendium på 10 000 kronor. 
– Vi hoppas att uppsatsen sprids i trafikplanerarsverige, säger juryn.

Bakom ratten ser vägarna och skyltarna nästan exakt likadana ut över hela världen. Men det gäller knappast för cykelvägar. Det saknas idag ett enhetligt designsystem för utformning och skyltning, särskilt för snabbcykelvägar. I en studentuppsats från Kungliga tekniska högskolan, KTH, föreslår Emma Gradin, nu med en masterexamen i sustainable urban planning and design, ett enhetligt utformningssystem.

– Jag har tagit fram ett designkoncept för snabbcykelvägar, berättar Emma Gradin.

– Uppsatsen heter ”Design för snabbcykelvägar – ett designkoncept för snabbcykelvägar i Stockholmsregionen”. Studien identifierar tre kriterier som behöver uppfyllas: trygghet, kontinuitet och attraktivitet.

Genom att utgå från miljöpsykologi har Emma Gradin tagit fram en verktygslåda för utformning av gator, skyltar och närmiljön kring snabbcykelvägarna, som kan användas av trafikplanerare. Med egna illustrationer har hon också visat hur dessa kan utformas i praktiken, genom att specialstudera ett regionalt stråk i norra Stockholm.

För detta belönas Emma Gradin alltså med Cykelfrämjandets uppsatsstipendium på 10 000 kronor.

Emma Gradin (t.v.) tar emot uppsatsstipendiet av juryns ordförande Linda Kummel (mitten) och Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren (t.h.)

– Vi har sett det som ett sätt att premiera personer som har valt att skriva om cykling, berättar Linda Kummel, ordförande för den jury som bedömt de 13 nominerade uppsatserna. Juryns förhoppning är också att verktygslådan ska få spridning bland trafikplanerare. Emma berättar att utmärkelsen sporrar henne.

– Det här priset har verkligen fått mig att känna att det här är någonting som andra tycker är viktigt, och att vilja sprida vidare den här kunskapen om hur man gör snabbcykelvägar som skapar en upplevelserik cykelmiljö – som gör att folk vill cykla. Det är så vi skapar hållbara städer för framtiden!

Ett förslag hur lokala stråk kan utformas med väjningsplikt för snabbcykelstråket


Servicestation och cykelvänlig papperskorg längs snabbcykelstråket


Tydliga nivåskillnader skiljer snabbcykelstråket från andra trafikslag.


Konstinstallation som gör cykelvägen mer attraktiv. 

2016 års jury

Linda Kummel (ordförande)
Johan Raustorp
Erik Stigell
Tove Jägerhök
Björn Sax-Kaijser
Erik Stigell
Kristofer Rogers
Jonas Åker Zeander

Uppsatserna bedömdes utifrån följande kriterier:

  • Originalitet i ingångsvinkel, metod och frågeställningar
  • Studiens relevans för aktuella frågor inom cyklingen som forskningsfält och praktik
  • Akademisk kvalitet och robusthet i materialet
  • Uppsatsens empiriska kunskapsbidrag till temat cykling

Juryns motivering

”Emma har i sin uppsats ”Design för snabbcykelvägar” på ett metodiskt och ambitiöst sätt visat hur utformning av cykelvägar kan se ut utifrån ett regionalt perspektiv. Juryns bedömning är att uppsatsen inte bara är relevant utan också applicerbar i planeringen.  Uppsatsen är därutöver tydligt uppställd med ett pedagogiskt upplägg, och med tydliga kopplingar mellan teori och praktik. Juryn önskar Emma lycka till i fortsättningen och hoppas att stipendiet bidrar till att uppsatsen får en spridning i dagens trafikplanerarsverige!”

Ta del av uppsatsen här!


Samtliga nominerade uppsatser 2016


Kommande års tävling

ANMÄLAN ÄR NU ÖPPEN ATT NOMINERA UPPSATSER EXAMINERADE UNDER 2017!

Se instruktioner genom att använda följande länk

Lund toppar Kommunvelometer

Lund toppar Kommunvelometer

Årets vinnarkommun får pris, vilket tas emot av Emma Berginger, (MP), ordförande för tekniska nämnden i Lund.

Lund toppar återigen Kommunvelometern, Cykelfrämjandets granskning av kommunernas arbete med cykling. Det är fjärde gången Lund hamnar överst på listan sedan den årliga mätningen startade 2010.  Malmö respektive Uppsala kniper silver- respektive bronsplatsen. Totalt ingår 50 kommuner i granskningen.  

Lund får i årets granskning är 54,5 poäng. Lund får full poäng inom fyra av sex delområden som ingår i granskningen. Malmö tar andraplatsen med 52,5 poäng följt av Uppsala på 52 poäng.

De högst placerade kommunerna arbetar långsiktigt och systematiskt med cykling inom alla områden som granskas i Kommunvelometern och har så gjort under många år.

Utöver den totala mätningen delas kommunerna också in i tre undergrupper: Stora (100 000 invånare eller fler), mellanstora (50 000 till 100 000 invånare) och små kommuner (färre än 50 000 invånare). När det gäller de stora kommunerna är pallplatserna desamma som i den totala rankningen.

I gruppen mellanstora kommunerna tar förstaårskommunen Nacka förstaplatsen med 49,5 poäng följt av Karlstad och Luleå på 49 poäng.

Motala fortsätter ligga i topp bland de små kommunerna. I år får kommunen 45 totalpoäng. Strax efter Motala placerar sig Danderyd med 44,5 poäng.

50 kommuner är med i årets upplaga av Kommunvelometern vilket är rekord!

Årets resultat visar på en stor spridning, från 11,5 till 54,5 i totalpoäng. Snittet för totalpoängen är 36,5.

För mer information, kontakta:

Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandets Riksorganisation

Mobil 0736 –  55 45 82

E-post: lars.stromgren@cykelframjandet.se

Ladda ned hela rapporten här!

Sex granskade områden ingår i Kommunvelometern:

Befintlig infrastruktur

Infrastruktur/underhåll

Information/marknadsföring

Aktiviteter 2016

Cykelpolitik

Uppföljning och mätning

Kuriosa:

Årets nykomling: Nacka, går in med 49 poäng som förstaårskommun! Väldigt starkt!

Årets poänghöjning sedan förra året: Sundbyberg med 20 poäng (Enköping +9,5, Karlshamn +9, Jönköping och Luleå + 6,5)

Bästa höjning sedan senaste deltagandet: Falkenberg + 15p (deltog senast 2015) och Österåker +5 p (deltog senast 2013)

Sex kommuner har deltagit samtliga år, alltså åttonde året i rad!

78 % som deltar fler än en gång förbättrar sina resultat

48 % av Sveriges befolkning bor i de deltagande kommunerna

37 kommuner har varit med tidigare, 13 är förstaårskommuner

Årets medelvärde + 1,5 poäng i snitt till 36,5 (2016: 35)

I år 50 deltagare, totalt har 95 ”unika” deltagare/kommuner deltagit

Hållbar stigcykling på Isaberg

Hållbar stigcykling på Isaberg

Mountainbike är en av Sveriges största friluftslivsaktiviteter, men entusiaster runt om i landet ofta känner sig ofta utanför planeringsprocesser och prioriterat under andra friluftsliv utövare.



Cykelfrämjandet representerar landets alla cyklister och vill tillsammans med Isaberg Mountain Resort välkomna er till en tvådagarskonferens på temat hållbar stigcykling.

Flera av landets främsta experter kommer att dela med sig sina erfarenheter och idéer för bättre MTB-cykling. Lär dig att skapa rätt förutsättningar för ett rikt och hållbart mountainbikeliv i era lokala naturområden.

Konferensen är uppdelad i olika moment:

  • 

Dag 1 (27 april) äger rum inomhus med föredrag och paneldiskussioner kring temat hållbar mountainbike- och stigcykling.
  • Dag 2 (28 april) kommer att vara mer inriktad på praktisk stigvård och underhåll, där större delen av workshopen kommer att ske utomhus.



De två dagarnas aktiviteter, samt boende, bokas var för sig på vår informationssida:

http://cykelframjandet.se/stigcykling-2017/



Har du några funderingar hör av er till

Hans Stoops
hans.stoops@cykelframjandet.se
073 969 50 13

Cykelriksdagen: Detta vill politikerna

Cykelriksdagen: Detta vill politikerna

Missade du Sveriges Cykelriksdag i Göteborg? Läs vad politikerna tycker om några av de viktigaste cykelpolitiska frågorna just nu.

Se hela cykelriksdagen på SVT Forum!

På fredagen den 3 mars hölls premiären av Sveriges cykelriksdag på Svenska cykelmässan i Göteborg. Representanter från alla åtta riksdagspartier fick frågor av experter och engagerade cyklister.

Deltagare
Johan Andersson – Socialdemokraterna
Jakob Forssmed – Kristdemokraterna
Ola Johansson – Centerpartiet
Nina Lundström – Liberalerna
Erik Ottosson – Moderaterna
Jimmy Ståhl – Sverigedemokraterna
Karin Svensson Smith – Miljöpartiet
Emma Wallrup – Vänsterpartiet

Experter
Anna Niska – VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut)
Krister Isaksson – Sweco
Tony Grimaldi – Cycleurope
Helena Stigson – Folksam
Tommy Gustavsson – LOK-gruppen
Lars Strömgren – Cykelfrämjandet

Moderator
Klas Elm, vd Svensk Cykling

Debatten inleddes med en presentationsrunda bland partiföreträdarna. Därefter ställde sex cykelexperter frågor inom tre olika områden som rör cykling: infrastruktur och underhåll, ekonomi samt hälsa och säkerhet. Cyklister ställde också frågor på sociala medier som lyftes fram.

PRESENTATIONSRUNDA

Johan Andersson (S) lyfte fram tre områden som särskilt viktiga. Det första gäller satsningar på barn och unga, en grupp där cyklingen har minskat under de senaste åren. Det andra området gäller säkerheten, där han menade att det behövs en säker trafikmiljö, inte minst i städerna. Därefter tog han också upp motionsloppen som behöver få tillgång till det allmänna vägutrymmet på ett säkert sätt. Det tredje området rör infrastruktur, där Johan Andersson påpekade att regeringen har budgeterat mer pengar för cykling i den kommande infrastrukturpropositionen för de kommande 12 åren.
–Det är en stark trend med cykel, men det är viktigt att vi inte slår oss till ro utan arbetar för att ta oss vidare, sade Johan Andersson.

Jakob Forssmed (KD) menade att både pengar och regelförändringar är viktiga för att lyfta cyklingen.
–Men det som framförallt behövs är en perspektivförändring. Det handlar om ett förhållningssätt bland politiker på alla nivåer, kommunal, regional och riks, där man anstränger sig för att förstå att det krävs ett annat underhåll att ta sig fram på två hjul än på på fyra hjul, sade han.
För cyklister behövs därför gena vägar utan att man måste stanna allt för ofta.
–Det gäller också att förstå och inte bli irriterad att cyklar går lite fortare än gående, man måste kunna trycka på för att komma till jobbet. Det här är inte ett problem utan en möjlighet, sade han och passade också på att ge lite självkritik.
–Mitt parti har varit lite dåligt på detta område, och det gäller nog också bland de andra allianspartierna. Vi måste bli bättre, sade Jakob Forssmed.

Som bostadspolitiker arbetar Ola Johansson (C) för att både integrera cykel in bostadsbyggandet, men också att se till at det blir ett verktyg för bättre integration mellan bostadsområden och människor.
–Jag har en vision där cykeln har en given plats som ett eget transportslag för att lättare få till regelförändringar, investeringar och prioriteringar, sade han.
Han efterlyste mer utrymme, framkomlighet och bra parkeringsmöjligheter för cyklar. På landsbygden behöver vinterväghållning vara bra för framkomligheten och turistlederna måste få möjlighet att ta de rakaste vägarna.
Han avslutade med att kritisera Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att den nationella cykelstrategin ännu inte har presenterats.
–Två år har det dröjt – hur länge ska vi vänta?

Nina Lundström (L) vill att cykeln ska betraktas som ett transportmedel. Då skulle cyklingen också utvecklas enklare och snabbare. En annan åtgärd vore att inrätta ett nationellt cykelkansli.
–Liberalerna tänker så här: Ett nationellt cykelkansli skulle kunna kraftsamla best practice och forskning och hjälpa kommuner och statliga myndighet för att snabbt göra skillnad och göra rätt från början, sade Nina Lundström.
Hon efterfrågade också vettiga trafikregler, möjligheter att komma åt mark för cykelvägar och bättre underhåll av cykelvägarna med mindre rullgrus och potthål. Insatser för barn är också en avgörande framtidsfråga:
–Det gäller att börja tidigt, och det behövs satsningar så att barn får möjlighet att cykla oavsett om föräldrarna cyklar eller inte, sade hon.

Erik Ottosson (M) lyfte också fram den nationella cykelstrategin som ett viktigt avstamp för framtiden och en bättre infrastruktur anpassad för cyklisternas behov.
–Som cyklande vill man inte stå stilla en vinterdag. Man behöver titta på effektiviteten – det kan inte vara små korthuggna bitar, utan det behövs ett systemtänk både på nationell, regional och kommunal nivå, sade Erik Ottosson som inspirerades av utbudet på Svenska Cykelmässan:
–Att gå runt här på mässan visar hur mycket kraft det finns i cykelrörelsen, med en fantastisk teknik- och idéutveckling.

Jimmy Ståhl (SD) påpekade att cykeln bör bli en mer integrerad del i kollektivtrafiken där parkeringar och lånecyklar – även elcyklar – ska finnas i knutpunkter. Annars menade han att Sveriedemokraterna ännu inte fångat upp cykelfrågan.
–Cykelutvecklingen sprungit förbi oss. Men nu har vi skapat en referensgrupp på 1600 personer som hjälper oss att utforma vår politik, sade Jimmy Ståhl.
Samtidigt kan den ökade cyklingen också innebära problem, menade Jimmy Ståhl: vad händer med kollektivtrafiken och bilarna när cykliser och fotgängare tar mer plats?

Karin Svensson Smith (MP), som också är ordförande i riksdagens trafikutskott, instämde i åsikten att cykeln ska ta plats som ett eget transportslag. Förutom pengar behövs det utrymme, och det finns redan i dag mycket hårdgjord yta där cykeln borde få plats.
–Sveriges fordonsflotta ska bli fossilfri och då måste vi förflytta oss med mindre energi. Där spelar cykeln en viktig roll för att få bort oljeberoendet, menade hon och lyfte också fram hälsofördelarna med cyklingen.
Kommunerna måste prioritera cykel framför bilparkeringar, menade Karin Svensson Smith, som också vill att att bilsubventionerna tas bort.
–Det är viktigt att fort ställa om på grund av klimatförändringarna. Vi hinner inte vänta på utbyggnaden av järnvägen och nya fordon. Med cykeln kan vi ställa om över en natt.

Emma Wallrup (V) lyfte även hon fram cykeln som ett prioriterat transportmedel, medan bilismen måste nedprioriteras. För att lyckas med detta måste samhällsplaneringen präglas av ett helhetsperspektiv. Hon lyfte också fram barnen – att de ska kunna ta sig fram med cykel i staden på ett trafiksäkert sätt. Det gäller också landsbygden där cyklingen har drabbats när exempelvis de så kallade 2+1-vägarna har byggts.
–Alla har råd att cykla och är därför ett jämlikt transportmedel som kan bygga ihop Sverige, sade Emma Wallrup.

INFRASTRUKTUR OCH UNDERHÅLL

Här ställde Anna Niska, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), och Krister Isaksson, trafikplanerare och cykelexpert på Sweco, frågor till politikerna.

Anna Niska frågade om partierna vill införa ett nationellt kunskapscenter för cykling, vilket samtliga svarade ja på. Mest konkret i den ambitionen var Nina Lundström, som vill öronmärka 10 miljoner kronor årligen till 2029 till detta.
–Om ni har kameror får ni gärna fotografera detta, sade moderatorn Klas Elm och drog ner applåder från publiken.

Krister Isaksson frågade: Hur ska du och ditt parti arbeta att få fram de nödvändiga pengarna att få en bra och funktionell cykelinfrastruktur i vårt land?

Jakob Forssmed menade att investeringar i det Statliga vägnätet var viktigt viktigt.
– Vi gör det i vår budget, där vi vill öronmärka pengar för detta. Men den största delen av arbetet sker ute i kommunerna. Vi måste prata med våra kommunpolitiker och se till att staten kan bidra med smörjmedel för regionalt ansvarstagande och få igång pendlingen.

Ola Johansson vill se ett system för medfinansiering med företag som tar del av fördelarna med cykelpendling, men också möjligheten att ta ut avgifter av trafikanter, exempelvis genom parkeringsavgifter.

För Karin Svensson Smith handlar det om prioriteringar – och nedprioriteringar.
– Säger man sig vilja prioritera cyklingen, måste man också vara tydlig med vad man också vill göra mindre av, annars blir det inte på allvar. Inte en enda krona till investeringar som inte främjar klimatmålen.

Johan Andersson pekade på stadsmiljöavtalen som numera innhåller medel för cykelsatsningar och påpekade att ansvaret i första hand ligger på kommunen.
–Det byggs många nya bostäder och bostadsområden och då gäller det att ha en cykelplan hela vägen fram.

Nina Lundström vill öronmärka mer pengar till cykel – en miljard per år.
–Dessutom skulle trängselskatten kunna användas till cykelåtgärder, sade hon.

En fråga på sociala medier lyfte fram blandningen mellan cyklister och fotgängare genom så kallade gång- och cykelbanor – vilket politikerna var överens om var en dålig lösning. Jimmy Ståhl invände dock att det kan vara svårt att få tillgång till yta i städerna för att få till separation överallt.

EKONOMI

Tommy Gustavsson, representatnt för LOK-gruppen, frågade: är ni villiga att avsätta fem miljarder för cykelturistleder i den nationella transportplanen?

Nästan samtliga politiker visade röda nej-kort. Karin Svensson Smith lyfte försiktigt den gröna lappen.
–Men inte bara till cykelturistleder, jag vill ha pendling också.
Nina Lundström vill se satsningar på cykelturism, men menade att det ocks behövs olika typer av åtgärder, kartor och skyltning inte minst.
–Jag säger ja till cykelturism, men är inte beredd att öronmärka pengar till turistlederna, sade hon.
Den andra frågan från Tommy Gustavsson handlade om lagstiftningen kring markåtkomst för att kunna anlägga gena cykelleder – en fråga som partiföreträdarna sade sig vara beredda att se över.

Tony Grimaldi, vd på Cycleurope, lyfte fram elcykelns potential för ökad mobilitet, och frågade politikerna om de kan tänka sig att subventionera elcykeln, exempelvis geonom premier som nu införs på allt fler platser i Europa.

Här gav politikerna lite olika svar.

Ola Johansson vill att friskvårdsbidraget också ska omfatta cykling, Nina Lundström vill se över reseavdraget för de som pendlar, och Jakob Forssmed vill hellre se infrastruktursatsningar än subventioner.

Karin Svensson Smith är beredd att titta på frågan.
–Med tanke på hur mycket bilarna premieras, kan man tycka att det också borde omfatta cykeln. Men jag tycker att man bör subventionera mindre överhuvudtaget. Infrastrukturen är A och O, sade hon.

En twitter-fråga handlade om cykel på tåg. Jämfört med många andra länder i Europa är det svårt, och ibland omöjligt, att ta med sig cyklar på tåg och i kollektivtrafiken i Sverige. Det är särskilt hämmande för utvecklingen av cykelturismen och att locka utländska besökare. Frågan löd: Ska det bli enklare att resa med cykeln på tågen och i så fall hur?

Karin Svensson Smith påpekade att möjligheten att kunna ta med sig cykeln på tåget borde villkoras i upphandlingen av framtididens tåg.
–När man beställer nya tåg måste man kunna ta med sig cykeln, sade Karin Svensson Smith som också fick medhåll av Emma Wallrup.

Också Johan Andersson sade sig vara positiv, men menade att det är efterfrågan som styr detta. Ola Johansson var mer tveksam och att efterfrågan ser olika ut beroende på årstid – på sommaren är trycket högt medan det på vintern är glest mellan cyklarna, sade han och lyfte fram fler hyrcyklar vid stationerna som ett alternativ.

Erik Ottosson höll med Karin Svensson Smith om att det fanns en möjlighet att tillåta cyklar på nya tåg, men lyfte också fram vikcyklar som en lösning där detta inte är möjligt.

HÄLSA OCH SÄKERHET

Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet, satte fokus på den minskade cyklingen bland barn, och ställde frågan: Är ert parti för en nationell satsning för att öka barns cykling genom säkrare och tryggare skolvägar – och få till den infrastruktur som behövs?

Jakob Forssmed är positiv till en nationell satsning, men att den inte kan frikopplas det lokala.
–Frågan måste ägas lokalt annars kommer det inte att funka. Så ring gärna era lokalpolitiker, Kristdemokrater, och hälsa från mig. Gör gärna något med det lokala Cykelfrämjandet, sade han.

Emma Wallrup menade att samhället har lagt tyngdpunkten på andra saker än barnen, och att det behövs en omvärdering av den rådande kulturen.
–Vi behöver prioritera de mjukare värdena, sade hon.

Buller, utsatthet för partiklar och olycksrisk är några saker på cyklingens minuskonto. Det är exempelvis 28 gånger större risk att bli skadad som cyklist jämfört med som bilist, och dödligheten är 11 gånger högre. Helena Stigson, trafiksäkerhetsforskare på Folksam, frågade därför: Hur ska ni skapa en säker trafikmiljö?

Karin Svenssson Smith vill sänka bashastigheten i tätort från 40 kilometer i timmen till 30.
–Det kommer inte göra att skadorna försvinner men det innebär med rätt stor sannolikt att skadorna efter en olycka mellan bil och cykel med allvarlig och dödlig utgång försvinner.
För att minska utsatheten för partiklar föreslog hon miljözonsbestämmelser som bara tillåter el- och gasfordon där det finns oskyddade trafikanter.

Emma Wallrup vill se mer undervisning om trafiksäkerhet i skolorna, så som det var förr i Sverige fortfarande är i Norge.
–De här pengarna finns inte i dag utan det är ideella organidsationer som jobbar frivilligt med detta, sade Emma Wallrup.

För ökad och säker cykling!

För ökad och säker cykling!

Cykelfrämjandet arbetar för en ökad och säker cykling för fler. Vi har tagit fram detta 8-punktsprogram med åtgärder som behöver förverkligas för att vi ska nå våra mål.

En ökad användning av cykel leder inte bara till bättre ekonomi och hälsa för den enskilda individen utan även den samhällsekonomiska vinsten är omfattande. Lägre kostnader för sjukvård, minskad risk för långvarig sjukdom och ohälsa samt minskad sjukfrånvaro innebär miljardbelopp för samhället. Och då är vinsterna i form av attraktivare städer och ökad framkomlighet för andra trafikslag inte ens inräknade.

Potentialen för ett ökat cyklande är stor då hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer, ett cykelavstånd som de flesta klarar av. Cykeln är fri från utsläpp och använder alltid förnybar energi. I realiteten är cykeln det enda riktiga miljöfordonet. För många är cykeln också en viktig del av fritiden, både för motion och som ett sätt att
se mer av världen. Vi tror att Sverige har alla förutsättningar för att bli ett cykelvänligt samhälle. Cykelfrämjandets
främsta uppgift är därför att verka för att fler ska kunna uppleva och bidra till alla de fördelar som en ökad cykling
ger. Så att vi kan nå vårt mål med ökad cykling för fler, men även attraktivare och säkrare cykling för dem som
redan cyklar.

 

 

 

 

 

 

 

Ladda ner vårt nya 8-punktsprogram

Bättre vägar ökar säkerheten – inte hjälmtvång

Bättre vägar ökar säkerheten – inte hjälmtvång

Hjälmanvändning lyfts ofta fram som den enda möjliga åtgärden för att öka säkerheten bland cyklister. Men nyttan är omtvistad inom forskningen och NTF:s ständiga krav på hjälmtvång tar fokus från det som har bevisad effekt. Det bästa sättet att öka trafiksäkerheten är att satsa på bättre cykelinfrastruktur, menar Cykelfrämjandet.

I ett utspel upprepar NTF kravet på hjälmtvång: “Om det inte införs en obligatorisk cykelhjälmslag för alla kommer det krävas betydande påverkansinsatser”, skriver generalsekreterare Marie Nordén i ett pressmeddelande. Men det är ett krav som får Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren att ifrågasätta NTF:s prioriteringar, faktaunderlag och avsikter.

– Att propagera för en lag som har osäker effekt och inte med ett ord nämna sådant som utan tvekan skulle rädda liv och minska skadorna tycker vi är djupt beklagligt. Det sänder signalen att säkerheten enbart är cyklistens ansvar och tar fokus från sådant som forskarna är rörande överens om skulle ge stor effekt: bättre infrastruktur och bättre drift och underhåll, säger Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren.

Den olycksstatistik som finns visar tydligt att undermålig infrastruktur är den stora risken för cyklister.

– I tider där “fake news” som begrepp har letat sig in i den politiska debatten är det avgörande att basera sina uttalanden på fakta och evidens. Därför är det bekymmersamt att NTF i sitt strategidokument 2015-2017 utmålar de höga kraven på evidensbaserade metoder som ett problem. Det är viktigt att redogöra för faktauppgifter och ha en saklig debatt så att vi gemensamt kan lösa de verkliga trafiksäkerhetsproblemet. Vi behöver enas om vissa grundläggande faktauppgifter och att hävda att införandet av en hjälmlag är det bästa sättet att minska olyckorna bland cyklister saknar evidens, menar Lars Strömgren.

Enligt en rapport från VTI är bristande drift och underhåll samt utformningen av vägarna orsaken till 59 procent av alla cyklisters singelolyckor. Ytterligare 10 procent av olyckorna beror på samspel med övriga trafikanter, där en tydligare vägutformning troligen kan minska denna typ av olyckor.

– Hjälm kan i vissa fall hjälpa när olyckan är framme. Men det är också av avgörande betydelse att titta på varför olyckorna inträffar från första början – precis det som nollvisionen har gjort när det gäller motorfordonstrafiken, säger han.

En hjälmlag skulle leda till 8 färre allvarligt skadade per år till 2020, enligt Trafikverkets bedömning. Säkrare cykelinfrastruktur skulle årligen leda till 78 färre allvarligt skadade, sänkt fart i tättbebyggt område 48 färre allvarligt skadade, bättre vinterväghållning för cyklister skulle leda till 38 färre skadade. Dessa tre områden skulle tillsammans ge 164 färre allvarliga olyckor varje år.

– Det är beklagligt att trafiksäkerhetsorganisationer som NTF fortsätter att framhålla hjälmen som den helt avgörande faktorn för att öka säkerheten, när forskningen så tydligt pekar åt ett annat håll. Det finns goda skäl för cyklister att använda hjälm. Men att göra det till lag är något helt annat, säger Lars Strömgren.

Internationella erfarenheter visar att hjälmtvång snarare kan öka olycksrisken för de som cyklar. I de få länder som har infört en sådan lag, exempelvis Australien, har cyklingen minskat drastiskt. Det har medfört att olycksrisken har ökat och att incitamenten för att bygga bättre cykelinfrastruktur minskat.

Enligt Lars Strömgren skulle en hjälmlag riskera att få samma konsekvenser i Sverige och stå i bjärt kontrast till målen om ökad cykling och förbättrad folkhälsa.

– Cykelinfrastrukturen i Sverige är kraftigt underfinansierad i relation till hur stor andel som faktiskt cyklar, och så har det varit i årtionden. Vi måste få en säkrare trafikmiljö för alla oskyddade trafikanter och då måste vi uppmuntra fler att börja cykla istället för att ta bilen. Därför kräver Cykelfrämjandet att politikerna går från ord till handling och gör en ordentlig satsning på cyklingen, säger Lars Strömgren.

Enligt forskning och erfarenheter från länder med hög cykelandel sjunker andelen döda och svårt skadade cyklister per kilometer i takt med att cykelandelen ökar. Fenomenet kallas safety in numbers. Detta beror till viss del på att städer med hög cykelandel har arbetat med säkerheten i cykelnätet, men också på att en större mängd cyklister i trafikmiljön gör bilister mer uppmärksamma på cyklisternas närvaro.

Enligt en rapport från organisationen Cycling England skulle fördubblad cykling minska riskerna med en tredjedel. I Nederländerna ökade cyklingen med 45 procent mellan 1980-2005. Under samma period minskade antalet förolyckade cyklister med 58 procent.

Fakta: Allvarliga skador bland cyklister
• Knappt hälften av de allvarliga skadorna är på armar och axlar.
• Av de allvarliga skadorna bland cyklister är 9 procent huvudskador.
• Av moderata skador är 7 procent huvudskador.
• Av alla skador är 6 procent huvudskador.

Källa: VTI

Tabell 4. Räkneexempel på olika åtgärders och insatsers potentiella effekter till 2020.
Effekt
Tillstånd Åtgärd Färre omkomna på årsbasis Färre allvarligt skadade på årsbasis
Säker cykelinfrastruktur Nya föreskrifter och utformningskrav för utformning och skötsel av säker cykelinfrastruktur 1 78
Säkra kommunala gator 40 km/tim ersätter 50 km/tim som bashastighet inom tättbebyggt område 6 48
Säkra motorfordon Alla tjänstebilar får tillvalsutrustning för säkerhet 5 45
Säker cykelinfrastruktur Skärpta standardkrav och bättre uppföljning av vinterväghållning för cyklister 0 38
Hastighetsefterlevnad En fjärdedel av trafiken använder stödjande system för rätt hastighet 4 28
Säkra kommunala gator Fördubblad utbyggnad av säkra passager på kommunala gator 6 26
Säkra statliga vägar Vägbanor med godkänd friktion, fri från rullgrus 0 20
Ökad cykelhjälms-användning Hjälmkrav, ålderskrav och hastighetsgräns införs för nyttjande av snabbcykelvägar 1 8
Säkra statliga vägar Var tionde GCM-passage på statligt vägnät åtgärdas 3 7
Säkra motorfordon Hälften av alla bussar får eftermonterad kollisionsvarning för oskyddade och upphinnande 1 5
Ökad cykelhjälms-användning 20 kommuner genomför riktade och koordinerade aktiviteter för ökad, frivillig cykelhjälmsanvändning 1 5
Säkra statliga vägar Olycksdrabbade 70-sträckor sänks till 60 km/tim 1 3
Nykter och narkotikafri trafik Utandningsprov som motsvarar effekten av minst 2 miljoner slumpvisa prov (samma nivå som 2014) 0 0

Källa:
Översyn av etappmål för säkerhet på väg till 2020 och 2030, med en utblick mot 2050.
Författare: Johan Lindberg, Johan Strandroth, Lars Ekman, Sofia Persson, Therese Malmström.
Publikationsnummer: 2016:109.
ISBN: 978-91-7467-995-3.
Utgivningsdatum: December 2016.
Utgivare: Trafikverket.

Höj rösten på Sveriges cykelriksdag

Höj rösten på Sveriges cykelriksdag

Toppolitiker, ledande experter och engagerade cyklister samlas på Svenska cykelmässan i Göteborg för att debattera de hetaste cykelfrågorna. Cykelfrämjandet och Svensk Cykling står bakom premiären av Sveriges cykelriksdag den 3 mars 2017.

– Vi vill stärka den offentliga debatten om cykling och ge fler chansen att bilda en uppfattning om några av framtidens viktigaste frågor, säger Arijana Marjanovic, vice ordförande i Cykelfrämjandet.

Ansvariga politiker kommer att få tuffa frågor och krävas på svar av en panel bestående av några av landets mest tongivande cykelexperter. Dessutom kommer publiken att vara delaktiga i debatten.

Representanter från alla åtta riksdagspartierna kommer att få tuffa frågor av en panel med riktigt tunga experter på cykelområdet. Dessutom kommer publiken att kunna vara med att ställa frågor och tycka till.

– Det här är inte ett särintresse utan något som berör alla. Och allt fler beslutsfattare inser att cyklingen är en del i många av de stora politiska frågorna. Samtidigt är det allt för sällan ord går till handling. Därför är Sveriges cykelriksdag en fantastisk möjlighet att lyfta cyklingen och sätta press, säger Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren.

En viktig fråga handlar om regeringens nationella cykelstrategi som ännu inte har presenterats.

– Det finns stora förväntningar på strategin, som många hoppas ska bli ett viktigt steg mot att Sverige blir en verklig cykelnation. Men det finns också många frågetecken och farhågor, säger Arijana Marjanovic.

OBS! Medlemmar i Cykelfrämjandet kan ta med en kompis till Svenska Cykelmässan utan extra kostnad. Ni betalar då sammanlagt 160 kronor.

Läs mer här!

Politiker
Ola Johansson – Centerpartiet
Jakob Forssmed – Kristdemokraterna
Nina Lundström – Liberalerna
Erik Ottosson – Moderaterna
Karin Svensson-Smith – Miljöpartiet
Johan Andersson – Socialdemokraterna
Jimmy Ståhl – Sverigedemokraterna
Emma Wallrup – Vänsterpartiet

Experter
Anna Niska – VTI
Krister Isaksson – Sweco
Tony Grimaldi – Cycleurope
Helena Stigson – Folksam
Tommy Gustavsson – LOK-gruppen
Lars Strömgren – Cykelfrämjandet

Cykelnytta i EU värd miljarder

Cykelnytta i EU värd miljarder

Cyklingens ekonomiska nytta i EU uppgår till 513 miljarder euro varje år, visar en ny rapport av European Cyclists’ Federation, ECF. Det innebär 1000 euro per invånare och år. 

Sverige drar också ekonomiska fördelar av cyklingen och hamnar på en åttondeplats i den europeiska nyttoligan.

Rapporten The EU cycling economy – arguments for an integrated EU cycling policy har beräknat den ekonomiska nyttan av den nuvarande cyklingen i samtliga EU:s 28 medlemsländer. Den visar att cykling har en rad positiva ekonomiska effekter inte bara när det gäller transporter och klimat utan också jobb och tillväxt, folkhälsa, social sammanhållning och integration.

Av den totala summan står vinster för folkhälsan för drygt 190 miljarder euro i besparingar för de europeiska skattebetalarna.

– Allt fler inser att cyklingen är en av de viktigaste pusselbitarna i framtidens hållbara samhälle. Men att få ett kvitto på hur mycket det bidrar till samhället är en ögonöppnare. Förhoppningsvis kan detta få fler politiker att gå från ord till handling och på allvar prioritera cykeln, säger Lars Strömgren, vice ordförande i ECF och ordförande i Cykelfrämjandet.

Beräkningarna är gjorda på dagens nivåer där cyklingen står för omkring 8 procent av alla transporter i Europa. Det talar dels för en gemensam cykelpolitik på EU-nivå och dels för ökade satsningar i medlemsländerna.

– Utvecklingspotentialen är enorm. I Sverige görs omkring nio procent av alla resor på cykel, men andra länder visar att det går att medvetet att öka den andelen ordentligt. Det finns många goda skäl att följa deras exempel, och ekonomi är ett tungt argument, vilket den här rapporten visar med all önskvärd tydlighet, säger Lars Strömgren.

Eftersom cyklingen ger fördelar inom en rad tunga områden förordar ECF en gemensam cykelstrategi för hela EU.

“Resultaten visar återigen att cyklingen bidrar starkt till EU:s ekonomi generellt, och samtidigt också till många olika politikområden. Därför ligger det i EU:s intresse att ta del av dessa fördelar”, säger Ádám Bodor, advocacy director vid ECF.

“För att göra detta behöver vi en gemensam cykelstrategi inom EU som integrerar alla politikområden. Dessutom skulle strategin öka den ekonomiska nyttan i Europa, särskilt i de medlemsstater där cyklingen står för en låg andel av transporterna.”

overview

 

Sida 1 av 712345...Sista »