Uppsatsvinnare designar cykelstråk

Uppsatsvinnare designar cykelstråk

Emma Gradin har tagit fram ett designkoncept för hur snabbcykelvägar kan utformas.

Den ena cykelvägen är inte den andra lik. Särskilt saknas designkriterier för snabbcykelvägar. I en studentuppsats föreslås ett enhetligt utformningssystem. För detta tilldelas författaren Emma Gradin Cykelfrämjandets uppsatsstipendium på 10 000 kronor. 
– Vi hoppas att uppsatsen sprids i trafikplanerarsverige, säger juryn.

Bakom ratten ser vägarna och skyltarna nästan exakt likadana ut över hela världen. Men det gäller knappast för cykelvägar. Det saknas idag ett enhetligt designsystem för utformning och skyltning, särskilt för snabbcykelvägar. I en studentuppsats från Kungliga tekniska högskolan, KTH, föreslår Emma Gradin, nu med en masterexamen i sustainable urban planning and design, ett enhetligt utformningssystem.

– Jag har tagit fram ett designkoncept för snabbcykelvägar, berättar Emma Gradin.

– Uppsatsen heter ”Design för snabbcykelvägar – ett designkoncept för snabbcykelvägar i Stockholmsregionen”. Studien identifierar tre kriterier som behöver uppfyllas: trygghet, kontinuitet och attraktivitet.

Genom att utgå från miljöpsykologi har Emma Gradin tagit fram en verktygslåda för utformning av gator, skyltar och närmiljön kring snabbcykelvägarna, som kan användas av trafikplanerare. Med egna illustrationer har hon också visat hur dessa kan utformas i praktiken, genom att specialstudera ett regionalt stråk i norra Stockholm.

För detta belönas Emma Gradin alltså med Cykelfrämjandets uppsatsstipendium på 10 000 kronor.

Emma Gradin (t.v.) tar emot uppsatsstipendiet av juryns ordförande Linda Kummel (mitten) och Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren (t.h.)

– Vi har sett det som ett sätt att premiera personer som har valt att skriva om cykling, berättar Linda Kummel, ordförande för den jury som bedömt de 13 nominerade uppsatserna. Juryns förhoppning är också att verktygslådan ska få spridning bland trafikplanerare. Emma berättar att utmärkelsen sporrar henne.

– Det här priset har verkligen fått mig att känna att det här är någonting som andra tycker är viktigt, och att vilja sprida vidare den här kunskapen om hur man gör snabbcykelvägar som skapar en upplevelserik cykelmiljö – som gör att folk vill cykla. Det är så vi skapar hållbara städer för framtiden!

Ett förslag hur lokala stråk kan utformas med väjningsplikt för snabbcykelstråket


Servicestation och cykelvänlig papperskorg längs snabbcykelstråket


Tydliga nivåskillnader skiljer snabbcykelstråket från andra trafikslag.


Konstinstallation som gör cykelvägen mer attraktiv. 

2016 års jury

Linda Kummel (ordförande)
Johan Raustorp
Erik Stigell
Tove Jägerhök
Björn Sax-Kaijser
Erik Stigell
Kristofer Rogers
Jonas Åker Zeander

Uppsatserna bedömdes utifrån följande kriterier:

  • Originalitet i ingångsvinkel, metod och frågeställningar
  • Studiens relevans för aktuella frågor inom cyklingen som forskningsfält och praktik
  • Akademisk kvalitet och robusthet i materialet
  • Uppsatsens empiriska kunskapsbidrag till temat cykling

Juryns motivering

”Emma har i sin uppsats ”Design för snabbcykelvägar” på ett metodiskt och ambitiöst sätt visat hur utformning av cykelvägar kan se ut utifrån ett regionalt perspektiv. Juryns bedömning är att uppsatsen inte bara är relevant utan också applicerbar i planeringen.  Uppsatsen är därutöver tydligt uppställd med ett pedagogiskt upplägg, och med tydliga kopplingar mellan teori och praktik. Juryn önskar Emma lycka till i fortsättningen och hoppas att stipendiet bidrar till att uppsatsen får en spridning i dagens trafikplanerarsverige!”

Ta del av uppsatsen här!


Samtliga nominerade uppsatser 2016


Kommande års tävling

ANMÄLAN ÄR NU ÖPPEN ATT NOMINERA UPPSATSER EXAMINERADE UNDER 2017!

Se instruktioner genom att använda följande länk

Lund toppar Kommunvelometer

Lund toppar Kommunvelometer

Årets vinnarkommun får pris, vilket tas emot av Emma Berginger, (MP), ordförande för tekniska nämnden i Lund.

Lund toppar återigen Kommunvelometern, Cykelfrämjandets granskning av kommunernas arbete med cykling. Det är fjärde gången Lund hamnar överst på listan sedan den årliga mätningen startade 2010.  Malmö respektive Uppsala kniper silver- respektive bronsplatsen. Totalt ingår 50 kommuner i granskningen.  

Lund får i årets granskning är 54,5 poäng. Lund får full poäng inom fyra av sex delområden som ingår i granskningen. Malmö tar andraplatsen med 52,5 poäng följt av Uppsala på 52 poäng.

De högst placerade kommunerna arbetar långsiktigt och systematiskt med cykling inom alla områden som granskas i Kommunvelometern och har så gjort under många år.

Utöver den totala mätningen delas kommunerna också in i tre undergrupper: Stora (100 000 invånare eller fler), mellanstora (50 000 till 100 000 invånare) och små kommuner (färre än 50 000 invånare). När det gäller de stora kommunerna är pallplatserna desamma som i den totala rankningen.

I gruppen mellanstora kommunerna tar förstaårskommunen Nacka förstaplatsen med 49,5 poäng följt av Karlstad och Luleå på 49 poäng.

Motala fortsätter ligga i topp bland de små kommunerna. I år får kommunen 45 totalpoäng. Strax efter Motala placerar sig Danderyd med 44,5 poäng.

50 kommuner är med i årets upplaga av Kommunvelometern vilket är rekord!

Årets resultat visar på en stor spridning, från 11,5 till 54,5 i totalpoäng. Snittet för totalpoängen är 36,5.

För mer information, kontakta:

Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandets Riksorganisation

Mobil 0736 –  55 45 82

E-post: lars.stromgren@cykelframjandet.se

Ladda ned hela rapporten här!

Sex granskade områden ingår i Kommunvelometern:

Befintlig infrastruktur

Infrastruktur/underhåll

Information/marknadsföring

Aktiviteter 2016

Cykelpolitik

Uppföljning och mätning

Kuriosa:

Årets nykomling: Nacka, går in med 49 poäng som förstaårskommun! Väldigt starkt!

Årets poänghöjning sedan förra året: Sundbyberg med 20 poäng (Enköping +9,5, Karlshamn +9, Jönköping och Luleå + 6,5)

Bästa höjning sedan senaste deltagandet: Falkenberg + 15p (deltog senast 2015) och Österåker +5 p (deltog senast 2013)

Sex kommuner har deltagit samtliga år, alltså åttonde året i rad!

78 % som deltar fler än en gång förbättrar sina resultat

48 % av Sveriges befolkning bor i de deltagande kommunerna

37 kommuner har varit med tidigare, 13 är förstaårskommuner

Årets medelvärde + 1,5 poäng i snitt till 36,5 (2016: 35)

I år 50 deltagare, totalt har 95 ”unika” deltagare/kommuner deltagit

Hållbar stigcykling på Isaberg

Hållbar stigcykling på Isaberg

Mountainbike är en av Sveriges största friluftslivsaktiviteter, men entusiaster runt om i landet ofta känner sig ofta utanför planeringsprocesser och prioriterat under andra friluftsliv utövare.



Cykelfrämjandet representerar landets alla cyklister och vill tillsammans med Isaberg Mountain Resort välkomna er till en tvådagarskonferens på temat hållbar stigcykling.

Flera av landets främsta experter kommer att dela med sig sina erfarenheter och idéer för bättre MTB-cykling. Lär dig att skapa rätt förutsättningar för ett rikt och hållbart mountainbikeliv i era lokala naturområden.

Konferensen är uppdelad i olika moment:

  • 

Dag 1 (27 april) äger rum inomhus med föredrag och paneldiskussioner kring temat hållbar mountainbike- och stigcykling.
  • Dag 2 (28 april) kommer att vara mer inriktad på praktisk stigvård och underhåll, där större delen av workshopen kommer att ske utomhus.



De två dagarnas aktiviteter, samt boende, bokas var för sig på vår informationssida:

http://cykelframjandet.se/stigcykling-2017/



Har du några funderingar hör av er till

Hans Stoops
hans.stoops@cykelframjandet.se
073 969 50 13

Cykelriksdagen: Detta vill politikerna

Cykelriksdagen: Detta vill politikerna

Missade du Sveriges Cykelriksdag i Göteborg? Läs vad politikerna tycker om några av de viktigaste cykelpolitiska frågorna just nu.

Se hela cykelriksdagen på SVT Forum!

På fredagen den 3 mars hölls premiären av Sveriges cykelriksdag på Svenska cykelmässan i Göteborg. Representanter från alla åtta riksdagspartier fick frågor av experter och engagerade cyklister.

Deltagare
Johan Andersson – Socialdemokraterna
Jakob Forssmed – Kristdemokraterna
Ola Johansson – Centerpartiet
Nina Lundström – Liberalerna
Erik Ottosson – Moderaterna
Jimmy Ståhl – Sverigedemokraterna
Karin Svensson Smith – Miljöpartiet
Emma Wallrup – Vänsterpartiet

Experter
Anna Niska – VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut)
Krister Isaksson – Sweco
Tony Grimaldi – Cycleurope
Helena Stigson – Folksam
Tommy Gustavsson – LOK-gruppen
Lars Strömgren – Cykelfrämjandet

Moderator
Klas Elm, vd Svensk Cykling

Debatten inleddes med en presentationsrunda bland partiföreträdarna. Därefter ställde sex cykelexperter frågor inom tre olika områden som rör cykling: infrastruktur och underhåll, ekonomi samt hälsa och säkerhet. Cyklister ställde också frågor på sociala medier som lyftes fram.

PRESENTATIONSRUNDA

Johan Andersson (S) lyfte fram tre områden som särskilt viktiga. Det första gäller satsningar på barn och unga, en grupp där cyklingen har minskat under de senaste åren. Det andra området gäller säkerheten, där han menade att det behövs en säker trafikmiljö, inte minst i städerna. Därefter tog han också upp motionsloppen som behöver få tillgång till det allmänna vägutrymmet på ett säkert sätt. Det tredje området rör infrastruktur, där Johan Andersson påpekade att regeringen har budgeterat mer pengar för cykling i den kommande infrastrukturpropositionen för de kommande 12 åren.
–Det är en stark trend med cykel, men det är viktigt att vi inte slår oss till ro utan arbetar för att ta oss vidare, sade Johan Andersson.

Jakob Forssmed (KD) menade att både pengar och regelförändringar är viktiga för att lyfta cyklingen.
–Men det som framförallt behövs är en perspektivförändring. Det handlar om ett förhållningssätt bland politiker på alla nivåer, kommunal, regional och riks, där man anstränger sig för att förstå att det krävs ett annat underhåll att ta sig fram på två hjul än på på fyra hjul, sade han.
För cyklister behövs därför gena vägar utan att man måste stanna allt för ofta.
–Det gäller också att förstå och inte bli irriterad att cyklar går lite fortare än gående, man måste kunna trycka på för att komma till jobbet. Det här är inte ett problem utan en möjlighet, sade han och passade också på att ge lite självkritik.
–Mitt parti har varit lite dåligt på detta område, och det gäller nog också bland de andra allianspartierna. Vi måste bli bättre, sade Jakob Forssmed.

Som bostadspolitiker arbetar Ola Johansson (C) för att både integrera cykel in bostadsbyggandet, men också att se till at det blir ett verktyg för bättre integration mellan bostadsområden och människor.
–Jag har en vision där cykeln har en given plats som ett eget transportslag för att lättare få till regelförändringar, investeringar och prioriteringar, sade han.
Han efterlyste mer utrymme, framkomlighet och bra parkeringsmöjligheter för cyklar. På landsbygden behöver vinterväghållning vara bra för framkomligheten och turistlederna måste få möjlighet att ta de rakaste vägarna.
Han avslutade med att kritisera Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att den nationella cykelstrategin ännu inte har presenterats.
–Två år har det dröjt – hur länge ska vi vänta?

Nina Lundström (L) vill att cykeln ska betraktas som ett transportmedel. Då skulle cyklingen också utvecklas enklare och snabbare. En annan åtgärd vore att inrätta ett nationellt cykelkansli.
–Liberalerna tänker så här: Ett nationellt cykelkansli skulle kunna kraftsamla best practice och forskning och hjälpa kommuner och statliga myndighet för att snabbt göra skillnad och göra rätt från början, sade Nina Lundström.
Hon efterfrågade också vettiga trafikregler, möjligheter att komma åt mark för cykelvägar och bättre underhåll av cykelvägarna med mindre rullgrus och potthål. Insatser för barn är också en avgörande framtidsfråga:
–Det gäller att börja tidigt, och det behövs satsningar så att barn får möjlighet att cykla oavsett om föräldrarna cyklar eller inte, sade hon.

Erik Ottosson (M) lyfte också fram den nationella cykelstrategin som ett viktigt avstamp för framtiden och en bättre infrastruktur anpassad för cyklisternas behov.
–Som cyklande vill man inte stå stilla en vinterdag. Man behöver titta på effektiviteten – det kan inte vara små korthuggna bitar, utan det behövs ett systemtänk både på nationell, regional och kommunal nivå, sade Erik Ottosson som inspirerades av utbudet på Svenska Cykelmässan:
–Att gå runt här på mässan visar hur mycket kraft det finns i cykelrörelsen, med en fantastisk teknik- och idéutveckling.

Jimmy Ståhl (SD) påpekade att cykeln bör bli en mer integrerad del i kollektivtrafiken där parkeringar och lånecyklar – även elcyklar – ska finnas i knutpunkter. Annars menade han att Sveriedemokraterna ännu inte fångat upp cykelfrågan.
–Cykelutvecklingen sprungit förbi oss. Men nu har vi skapat en referensgrupp på 1600 personer som hjälper oss att utforma vår politik, sade Jimmy Ståhl.
Samtidigt kan den ökade cyklingen också innebära problem, menade Jimmy Ståhl: vad händer med kollektivtrafiken och bilarna när cykliser och fotgängare tar mer plats?

Karin Svensson Smith (MP), som också är ordförande i riksdagens trafikutskott, instämde i åsikten att cykeln ska ta plats som ett eget transportslag. Förutom pengar behövs det utrymme, och det finns redan i dag mycket hårdgjord yta där cykeln borde få plats.
–Sveriges fordonsflotta ska bli fossilfri och då måste vi förflytta oss med mindre energi. Där spelar cykeln en viktig roll för att få bort oljeberoendet, menade hon och lyfte också fram hälsofördelarna med cyklingen.
Kommunerna måste prioritera cykel framför bilparkeringar, menade Karin Svensson Smith, som också vill att att bilsubventionerna tas bort.
–Det är viktigt att fort ställa om på grund av klimatförändringarna. Vi hinner inte vänta på utbyggnaden av järnvägen och nya fordon. Med cykeln kan vi ställa om över en natt.

Emma Wallrup (V) lyfte även hon fram cykeln som ett prioriterat transportmedel, medan bilismen måste nedprioriteras. För att lyckas med detta måste samhällsplaneringen präglas av ett helhetsperspektiv. Hon lyfte också fram barnen – att de ska kunna ta sig fram med cykel i staden på ett trafiksäkert sätt. Det gäller också landsbygden där cyklingen har drabbats när exempelvis de så kallade 2+1-vägarna har byggts.
–Alla har råd att cykla och är därför ett jämlikt transportmedel som kan bygga ihop Sverige, sade Emma Wallrup.

INFRASTRUKTUR OCH UNDERHÅLL

Här ställde Anna Niska, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), och Krister Isaksson, trafikplanerare och cykelexpert på Sweco, frågor till politikerna.

Anna Niska frågade om partierna vill införa ett nationellt kunskapscenter för cykling, vilket samtliga svarade ja på. Mest konkret i den ambitionen var Nina Lundström, som vill öronmärka 10 miljoner kronor årligen till 2029 till detta.
–Om ni har kameror får ni gärna fotografera detta, sade moderatorn Klas Elm och drog ner applåder från publiken.

Krister Isaksson frågade: Hur ska du och ditt parti arbeta att få fram de nödvändiga pengarna att få en bra och funktionell cykelinfrastruktur i vårt land?

Jakob Forssmed menade att investeringar i det Statliga vägnätet var viktigt viktigt.
– Vi gör det i vår budget, där vi vill öronmärka pengar för detta. Men den största delen av arbetet sker ute i kommunerna. Vi måste prata med våra kommunpolitiker och se till att staten kan bidra med smörjmedel för regionalt ansvarstagande och få igång pendlingen.

Ola Johansson vill se ett system för medfinansiering med företag som tar del av fördelarna med cykelpendling, men också möjligheten att ta ut avgifter av trafikanter, exempelvis genom parkeringsavgifter.

För Karin Svensson Smith handlar det om prioriteringar – och nedprioriteringar.
– Säger man sig vilja prioritera cyklingen, måste man också vara tydlig med vad man också vill göra mindre av, annars blir det inte på allvar. Inte en enda krona till investeringar som inte främjar klimatmålen.

Johan Andersson pekade på stadsmiljöavtalen som numera innhåller medel för cykelsatsningar och påpekade att ansvaret i första hand ligger på kommunen.
–Det byggs många nya bostäder och bostadsområden och då gäller det att ha en cykelplan hela vägen fram.

Nina Lundström vill öronmärka mer pengar till cykel – en miljard per år.
–Dessutom skulle trängselskatten kunna användas till cykelåtgärder, sade hon.

En fråga på sociala medier lyfte fram blandningen mellan cyklister och fotgängare genom så kallade gång- och cykelbanor – vilket politikerna var överens om var en dålig lösning. Jimmy Ståhl invände dock att det kan vara svårt att få tillgång till yta i städerna för att få till separation överallt.

EKONOMI

Tommy Gustavsson, representatnt för LOK-gruppen, frågade: är ni villiga att avsätta fem miljarder för cykelturistleder i den nationella transportplanen?

Nästan samtliga politiker visade röda nej-kort. Karin Svensson Smith lyfte försiktigt den gröna lappen.
–Men inte bara till cykelturistleder, jag vill ha pendling också.
Nina Lundström vill se satsningar på cykelturism, men menade att det ocks behövs olika typer av åtgärder, kartor och skyltning inte minst.
–Jag säger ja till cykelturism, men är inte beredd att öronmärka pengar till turistlederna, sade hon.
Den andra frågan från Tommy Gustavsson handlade om lagstiftningen kring markåtkomst för att kunna anlägga gena cykelleder – en fråga som partiföreträdarna sade sig vara beredda att se över.

Tony Grimaldi, vd på Cycleurope, lyfte fram elcykelns potential för ökad mobilitet, och frågade politikerna om de kan tänka sig att subventionera elcykeln, exempelvis geonom premier som nu införs på allt fler platser i Europa.

Här gav politikerna lite olika svar.

Ola Johansson vill att friskvårdsbidraget också ska omfatta cykling, Nina Lundström vill se över reseavdraget för de som pendlar, och Jakob Forssmed vill hellre se infrastruktursatsningar än subventioner.

Karin Svensson Smith är beredd att titta på frågan.
–Med tanke på hur mycket bilarna premieras, kan man tycka att det också borde omfatta cykeln. Men jag tycker att man bör subventionera mindre överhuvudtaget. Infrastrukturen är A och O, sade hon.

En twitter-fråga handlade om cykel på tåg. Jämfört med många andra länder i Europa är det svårt, och ibland omöjligt, att ta med sig cyklar på tåg och i kollektivtrafiken i Sverige. Det är särskilt hämmande för utvecklingen av cykelturismen och att locka utländska besökare. Frågan löd: Ska det bli enklare att resa med cykeln på tågen och i så fall hur?

Karin Svensson Smith påpekade att möjligheten att kunna ta med sig cykeln på tåget borde villkoras i upphandlingen av framtididens tåg.
–När man beställer nya tåg måste man kunna ta med sig cykeln, sade Karin Svensson Smith som också fick medhåll av Emma Wallrup.

Också Johan Andersson sade sig vara positiv, men menade att det är efterfrågan som styr detta. Ola Johansson var mer tveksam och att efterfrågan ser olika ut beroende på årstid – på sommaren är trycket högt medan det på vintern är glest mellan cyklarna, sade han och lyfte fram fler hyrcyklar vid stationerna som ett alternativ.

Erik Ottosson höll med Karin Svensson Smith om att det fanns en möjlighet att tillåta cyklar på nya tåg, men lyfte också fram vikcyklar som en lösning där detta inte är möjligt.

HÄLSA OCH SÄKERHET

Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet, satte fokus på den minskade cyklingen bland barn, och ställde frågan: Är ert parti för en nationell satsning för att öka barns cykling genom säkrare och tryggare skolvägar – och få till den infrastruktur som behövs?

Jakob Forssmed är positiv till en nationell satsning, men att den inte kan frikopplas det lokala.
–Frågan måste ägas lokalt annars kommer det inte att funka. Så ring gärna era lokalpolitiker, Kristdemokrater, och hälsa från mig. Gör gärna något med det lokala Cykelfrämjandet, sade han.

Emma Wallrup menade att samhället har lagt tyngdpunkten på andra saker än barnen, och att det behövs en omvärdering av den rådande kulturen.
–Vi behöver prioritera de mjukare värdena, sade hon.

Buller, utsatthet för partiklar och olycksrisk är några saker på cyklingens minuskonto. Det är exempelvis 28 gånger större risk att bli skadad som cyklist jämfört med som bilist, och dödligheten är 11 gånger högre. Helena Stigson, trafiksäkerhetsforskare på Folksam, frågade därför: Hur ska ni skapa en säker trafikmiljö?

Karin Svenssson Smith vill sänka bashastigheten i tätort från 40 kilometer i timmen till 30.
–Det kommer inte göra att skadorna försvinner men det innebär med rätt stor sannolikt att skadorna efter en olycka mellan bil och cykel med allvarlig och dödlig utgång försvinner.
För att minska utsatheten för partiklar föreslog hon miljözonsbestämmelser som bara tillåter el- och gasfordon där det finns oskyddade trafikanter.

Emma Wallrup vill se mer undervisning om trafiksäkerhet i skolorna, så som det var förr i Sverige fortfarande är i Norge.
–De här pengarna finns inte i dag utan det är ideella organidsationer som jobbar frivilligt med detta, sade Emma Wallrup.

För ökad och säker cykling!

För ökad och säker cykling!

Cykelfrämjandet arbetar för en ökad och säker cykling för fler. Vi har tagit fram detta 8-punktsprogram med åtgärder som behöver förverkligas för att vi ska nå våra mål.

En ökad användning av cykel leder inte bara till bättre ekonomi och hälsa för den enskilda individen utan även den samhällsekonomiska vinsten är omfattande. Lägre kostnader för sjukvård, minskad risk för långvarig sjukdom och ohälsa samt minskad sjukfrånvaro innebär miljardbelopp för samhället. Och då är vinsterna i form av attraktivare städer och ökad framkomlighet för andra trafikslag inte ens inräknade.

Potentialen för ett ökat cyklande är stor då hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer, ett cykelavstånd som de flesta klarar av. Cykeln är fri från utsläpp och använder alltid förnybar energi. I realiteten är cykeln det enda riktiga miljöfordonet. För många är cykeln också en viktig del av fritiden, både för motion och som ett sätt att
se mer av världen. Vi tror att Sverige har alla förutsättningar för att bli ett cykelvänligt samhälle. Cykelfrämjandets
främsta uppgift är därför att verka för att fler ska kunna uppleva och bidra till alla de fördelar som en ökad cykling
ger. Så att vi kan nå vårt mål med ökad cykling för fler, men även attraktivare och säkrare cykling för dem som
redan cyklar.

 

 

 

 

 

 

 

Ladda ner vårt nya 8-punktsprogram

Bättre vägar ökar säkerheten – inte hjälmtvång

Bättre vägar ökar säkerheten – inte hjälmtvång

Hjälmanvändning lyfts ofta fram som den enda möjliga åtgärden för att öka säkerheten bland cyklister. Men nyttan är omtvistad inom forskningen och NTF:s ständiga krav på hjälmtvång tar fokus från det som har bevisad effekt. Det bästa sättet att öka trafiksäkerheten är att satsa på bättre cykelinfrastruktur, menar Cykelfrämjandet.

I ett utspel upprepar NTF kravet på hjälmtvång: “Om det inte införs en obligatorisk cykelhjälmslag för alla kommer det krävas betydande påverkansinsatser”, skriver generalsekreterare Marie Nordén i ett pressmeddelande. Men det är ett krav som får Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren att ifrågasätta NTF:s prioriteringar, faktaunderlag och avsikter.

– Att propagera för en lag som har osäker effekt och inte med ett ord nämna sådant som utan tvekan skulle rädda liv och minska skadorna tycker vi är djupt beklagligt. Det sänder signalen att säkerheten enbart är cyklistens ansvar och tar fokus från sådant som forskarna är rörande överens om skulle ge stor effekt: bättre infrastruktur och bättre drift och underhåll, säger Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren.

Den olycksstatistik som finns visar tydligt att undermålig infrastruktur är den stora risken för cyklister.

– I tider där “fake news” som begrepp har letat sig in i den politiska debatten är det avgörande att basera sina uttalanden på fakta och evidens. Därför är det bekymmersamt att NTF i sitt strategidokument 2015-2017 utmålar de höga kraven på evidensbaserade metoder som ett problem. Det är viktigt att redogöra för faktauppgifter och ha en saklig debatt så att vi gemensamt kan lösa de verkliga trafiksäkerhetsproblemet. Vi behöver enas om vissa grundläggande faktauppgifter och att hävda att införandet av en hjälmlag är det bästa sättet att minska olyckorna bland cyklister saknar evidens, menar Lars Strömgren.

Enligt en rapport från VTI är bristande drift och underhåll samt utformningen av vägarna orsaken till 59 procent av alla cyklisters singelolyckor. Ytterligare 10 procent av olyckorna beror på samspel med övriga trafikanter, där en tydligare vägutformning troligen kan minska denna typ av olyckor.

– Hjälm kan i vissa fall hjälpa när olyckan är framme. Men det är också av avgörande betydelse att titta på varför olyckorna inträffar från första början – precis det som nollvisionen har gjort när det gäller motorfordonstrafiken, säger han.

En hjälmlag skulle leda till 8 färre allvarligt skadade per år till 2020, enligt Trafikverkets bedömning. Säkrare cykelinfrastruktur skulle årligen leda till 78 färre allvarligt skadade, sänkt fart i tättbebyggt område 48 färre allvarligt skadade, bättre vinterväghållning för cyklister skulle leda till 38 färre skadade. Dessa tre områden skulle tillsammans ge 164 färre allvarliga olyckor varje år.

– Det är beklagligt att trafiksäkerhetsorganisationer som NTF fortsätter att framhålla hjälmen som den helt avgörande faktorn för att öka säkerheten, när forskningen så tydligt pekar åt ett annat håll. Det finns goda skäl för cyklister att använda hjälm. Men att göra det till lag är något helt annat, säger Lars Strömgren.

Internationella erfarenheter visar att hjälmtvång snarare kan öka olycksrisken för de som cyklar. I de få länder som har infört en sådan lag, exempelvis Australien, har cyklingen minskat drastiskt. Det har medfört att olycksrisken har ökat och att incitamenten för att bygga bättre cykelinfrastruktur minskat.

Enligt Lars Strömgren skulle en hjälmlag riskera att få samma konsekvenser i Sverige och stå i bjärt kontrast till målen om ökad cykling och förbättrad folkhälsa.

– Cykelinfrastrukturen i Sverige är kraftigt underfinansierad i relation till hur stor andel som faktiskt cyklar, och så har det varit i årtionden. Vi måste få en säkrare trafikmiljö för alla oskyddade trafikanter och då måste vi uppmuntra fler att börja cykla istället för att ta bilen. Därför kräver Cykelfrämjandet att politikerna går från ord till handling och gör en ordentlig satsning på cyklingen, säger Lars Strömgren.

Enligt forskning och erfarenheter från länder med hög cykelandel sjunker andelen döda och svårt skadade cyklister per kilometer i takt med att cykelandelen ökar. Fenomenet kallas safety in numbers. Detta beror till viss del på att städer med hög cykelandel har arbetat med säkerheten i cykelnätet, men också på att en större mängd cyklister i trafikmiljön gör bilister mer uppmärksamma på cyklisternas närvaro.

Enligt en rapport från organisationen Cycling England skulle fördubblad cykling minska riskerna med en tredjedel. I Nederländerna ökade cyklingen med 45 procent mellan 1980-2005. Under samma period minskade antalet förolyckade cyklister med 58 procent.

Fakta: Allvarliga skador bland cyklister
• Knappt hälften av de allvarliga skadorna är på armar och axlar.
• Av de allvarliga skadorna bland cyklister är 9 procent huvudskador.
• Av moderata skador är 7 procent huvudskador.
• Av alla skador är 6 procent huvudskador.

Källa: VTI

Tabell 4. Räkneexempel på olika åtgärders och insatsers potentiella effekter till 2020.
Effekt
Tillstånd Åtgärd Färre omkomna på årsbasis Färre allvarligt skadade på årsbasis
Säker cykelinfrastruktur Nya föreskrifter och utformningskrav för utformning och skötsel av säker cykelinfrastruktur 1 78
Säkra kommunala gator 40 km/tim ersätter 50 km/tim som bashastighet inom tättbebyggt område 6 48
Säkra motorfordon Alla tjänstebilar får tillvalsutrustning för säkerhet 5 45
Säker cykelinfrastruktur Skärpta standardkrav och bättre uppföljning av vinterväghållning för cyklister 0 38
Hastighetsefterlevnad En fjärdedel av trafiken använder stödjande system för rätt hastighet 4 28
Säkra kommunala gator Fördubblad utbyggnad av säkra passager på kommunala gator 6 26
Säkra statliga vägar Vägbanor med godkänd friktion, fri från rullgrus 0 20
Ökad cykelhjälms-användning Hjälmkrav, ålderskrav och hastighetsgräns införs för nyttjande av snabbcykelvägar 1 8
Säkra statliga vägar Var tionde GCM-passage på statligt vägnät åtgärdas 3 7
Säkra motorfordon Hälften av alla bussar får eftermonterad kollisionsvarning för oskyddade och upphinnande 1 5
Ökad cykelhjälms-användning 20 kommuner genomför riktade och koordinerade aktiviteter för ökad, frivillig cykelhjälmsanvändning 1 5
Säkra statliga vägar Olycksdrabbade 70-sträckor sänks till 60 km/tim 1 3
Nykter och narkotikafri trafik Utandningsprov som motsvarar effekten av minst 2 miljoner slumpvisa prov (samma nivå som 2014) 0 0

Källa:
Översyn av etappmål för säkerhet på väg till 2020 och 2030, med en utblick mot 2050.
Författare: Johan Lindberg, Johan Strandroth, Lars Ekman, Sofia Persson, Therese Malmström.
Publikationsnummer: 2016:109.
ISBN: 978-91-7467-995-3.
Utgivningsdatum: December 2016.
Utgivare: Trafikverket.

Höj rösten på Sveriges cykelriksdag

Höj rösten på Sveriges cykelriksdag

Toppolitiker, ledande experter och engagerade cyklister samlas på Svenska cykelmässan i Göteborg för att debattera de hetaste cykelfrågorna. Cykelfrämjandet och Svensk Cykling står bakom premiären av Sveriges cykelriksdag den 3 mars 2017.

– Vi vill stärka den offentliga debatten om cykling och ge fler chansen att bilda en uppfattning om några av framtidens viktigaste frågor, säger Arijana Marjanovic, vice ordförande i Cykelfrämjandet.

Ansvariga politiker kommer att få tuffa frågor och krävas på svar av en panel bestående av några av landets mest tongivande cykelexperter. Dessutom kommer publiken att vara delaktiga i debatten.

Representanter från alla åtta riksdagspartierna kommer att få tuffa frågor av en panel med riktigt tunga experter på cykelområdet. Dessutom kommer publiken att kunna vara med att ställa frågor och tycka till.

– Det här är inte ett särintresse utan något som berör alla. Och allt fler beslutsfattare inser att cyklingen är en del i många av de stora politiska frågorna. Samtidigt är det allt för sällan ord går till handling. Därför är Sveriges cykelriksdag en fantastisk möjlighet att lyfta cyklingen och sätta press, säger Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren.

En viktig fråga handlar om regeringens nationella cykelstrategi som ännu inte har presenterats.

– Det finns stora förväntningar på strategin, som många hoppas ska bli ett viktigt steg mot att Sverige blir en verklig cykelnation. Men det finns också många frågetecken och farhågor, säger Arijana Marjanovic.

OBS! Medlemmar i Cykelfrämjandet kan ta med en kompis till Svenska Cykelmässan utan extra kostnad. Ni betalar då sammanlagt 160 kronor.

Läs mer här!

Politiker
Ola Johansson – Centerpartiet
Jakob Forssmed – Kristdemokraterna
Nina Lundström – Liberalerna
Erik Ottosson – Moderaterna
Karin Svensson-Smith – Miljöpartiet
Johan Andersson – Socialdemokraterna
Jimmy Ståhl – Sverigedemokraterna
Emma Wallrup – Vänsterpartiet

Experter
Anna Niska – VTI
Krister Isaksson – Sweco
Tony Grimaldi – Cycleurope
Helena Stigson – Folksam
Tommy Gustavsson – LOK-gruppen
Lars Strömgren – Cykelfrämjandet

Cykelnytta i EU värd miljarder

Cykelnytta i EU värd miljarder

Cyklingens ekonomiska nytta i EU uppgår till 513 miljarder euro varje år, visar en ny rapport av European Cyclists’ Federation, ECF. Det innebär 1000 euro per invånare och år. 

Sverige drar också ekonomiska fördelar av cyklingen och hamnar på en åttondeplats i den europeiska nyttoligan.

Rapporten The EU cycling economy – arguments for an integrated EU cycling policy har beräknat den ekonomiska nyttan av den nuvarande cyklingen i samtliga EU:s 28 medlemsländer. Den visar att cykling har en rad positiva ekonomiska effekter inte bara när det gäller transporter och klimat utan också jobb och tillväxt, folkhälsa, social sammanhållning och integration.

Av den totala summan står vinster för folkhälsan för drygt 190 miljarder euro i besparingar för de europeiska skattebetalarna.

– Allt fler inser att cyklingen är en av de viktigaste pusselbitarna i framtidens hållbara samhälle. Men att få ett kvitto på hur mycket det bidrar till samhället är en ögonöppnare. Förhoppningsvis kan detta få fler politiker att gå från ord till handling och på allvar prioritera cykeln, säger Lars Strömgren, vice ordförande i ECF och ordförande i Cykelfrämjandet.

Beräkningarna är gjorda på dagens nivåer där cyklingen står för omkring 8 procent av alla transporter i Europa. Det talar dels för en gemensam cykelpolitik på EU-nivå och dels för ökade satsningar i medlemsländerna.

– Utvecklingspotentialen är enorm. I Sverige görs omkring nio procent av alla resor på cykel, men andra länder visar att det går att medvetet att öka den andelen ordentligt. Det finns många goda skäl att följa deras exempel, och ekonomi är ett tungt argument, vilket den här rapporten visar med all önskvärd tydlighet, säger Lars Strömgren.

Eftersom cyklingen ger fördelar inom en rad tunga områden förordar ECF en gemensam cykelstrategi för hela EU.

“Resultaten visar återigen att cyklingen bidrar starkt till EU:s ekonomi generellt, och samtidigt också till många olika politikområden. Därför ligger det i EU:s intresse att ta del av dessa fördelar”, säger Ádám Bodor, advocacy director vid ECF.

“För att göra detta behöver vi en gemensam cykelstrategi inom EU som integrerar alla politikområden. Dessutom skulle strategin öka den ekonomiska nyttan i Europa, särskilt i de medlemsstater där cyklingen står för en låg andel av transporterna.”

overview

 

Skillnader i snöröjning av cykelvägar

Skillnader i snöröjning av cykelvägar

Allt fler väljer att vintercykla. Men hur cykelbanorna snöröjs och halkbekämpas skiljer sig stort mellan landets kommuner. Sex av tio kommuner har inte gång- och cykelbanor som högsta prioritet, visar Cykelfrämjandets undersökning.

– Underhållet av cykelbanorna är en av de viktigaste faktorerna för att fler ska välja att cykla också på vintern. Dessutom är det ett av de bästa metoderna för att minska olyckorna. Det är förvånande att många kommuner fortfarande inte prioriterar detta, säger Lars Strömgren som är ordförande i Cykelfrämjandet.

Drygt fyra av tio svarande kommuner uppger att gång- och cykelbanor prioriteras högre än bilvägar i instruktionen för snöröjning och halkbekämpning. Strax över hälften uppger att snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar ska ske samtidigt som bilvägar.

Bara tre av de svarande kommunerna uppger att de prioriterar bilvägar framför cykel- och gångvägar.

– Trots att det skulle kunna bli betydligt bättre, tycker jag att kommunerna tar den här frågan på allt större allvar. Det tror jag dels beror på att fler faktiskt cyklar mer, men dels också att kommunerna inser att cykeln är framtidens transportmedel, säger Lars Strömgren.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes genom en webbenkät som skickades till alla landets kommuner. 156 kommuner har svarat, vilket innebär en svarsfrekvens på 54 procent.

Upptäckarglädje på cykel

Upptäckarglädje på cykel

Frihet på cykel avslutade säsongens kurser för nyanlända med en hösttur tillsammans med FastighetsGirot. Girots Timo Murberger planerade rutten i området kring Sundbyberg utanför Stockholm – med ett cykelgarage i toppklass och skulpturerna i Marabouparken som några hållpunkter.

– Är ni vana vid att cykla i så många backar?

Timo Murberger stannar till vid krönet av en stigning. Strax bakom stretar ett gäng tonåringar de sista sluttande metrarna innan de kan pusta ut.

– Inga problem, ropar 17-årige Sami Afsal andfått till svar.

Han är av de ungdomar som gick Frihet på cykels nybörjarkurs i Sundbyberg i somras. Jämfört med hur det såg ut i juni, då han gjorde de första balansövningarna, har han tagit sjumilakliv: han trycker på ordentligt i uppförsbackarna och navigerar ledigt ner för sluttningarna.

Frihet på cykel är Cykelfrämjandets projekt för få fler nyanlända att upptäcka cykeln – från att lära sig cykla, få kunskaper i svenska trafikregler, grundläggande mekkunskap till att upptäcka närområdet och att möta nya människor med olika bakgrund.

Som avslutning på säsongen har FastighetsGirot, ett lopp för cykelintresserade fastighetsproffs, och Frihet på cykel gjort gemensam sak. Med på turen är också Tomas Grönqvist från Mobil cykelservice som tagit med sig en rullande verkstad i släptåg.

– Blir det haveri är vi beredda, säger han.

Integration och inkludering är viktiga mål för Frihet på cykel. Och att samla folk för något så anspråkslöst som en gemensam cykeltur är en oslagbar social motor, ett sätt att möta både nya människor och området man bor i.

– Det finns så mycket bra med cykeln. Och man kan hela tiden hitta nya vägar och upptäcka nya platser. Antingen med hjälp av en karta, med mobilen eller att bara trampa på och se var man hamnar, säger Timo Murberger.

amir_pa_cykel_fx

Vi fortsätter färden, nu i en behaglig nedförsbacke, och kommer fram till företagsområdet Solna business park. Där väntar Joel Grönwall, Fabeges områdesförvaltare, och håller upp dörren till deras nya cykelgarage.

– Precis så är det tänkt. Det är bara att rulla in och ställa cyklarna.

Medan vi fikar får vi en rundtur i garaget som öppnade i våras. För 100 kronor i månaden ingår parkering, årlig cykelservice och tillgång till omklädningsrum med dusch. För 50 kronor extra får hyresgästerna ett eget skåp.

Ett par deltagare tittar fascinerat på de smäckra racercyklarna som står parkerade i ställen.

– Kolla vilka smala däck, säger Said Omer som har kommit från Eritrea till Sverige och måttar med tummen och pekfingret framför en kolfiberhoj med de rätta racerattributen.

– Nu blir det tävling så gå och hämta era cyklar, säger Timo Murberger som markerar ut en mållinje med hjälp av två kanelbulleformar.

– Målet är att cykla så långsamt som möjligt, utan att sätta ner foten eller hålla er i ställningarna. Vinnaren får FastighetsGirots tröja.

troja_fx

Efter några sekunders intensiv koncentration, vingel och skratt är tävlingen avgjord: Farzad Noori står som segrare och med en ny cykeltröja.

Vi fortsätter färden och cyklar längs Bällstaviken, förbi Solna båtklubb och stannar till i Marabouparken. För deltagarna, som bor bara någon kilometer bort i Rissne och Hallonbergen, är turen en verklig upptäcktsfärd.

– Jag har aldrig varit här förut. Det är jättefint. Kan man bada här? frågar Sami Afsal när vi stannar till på en brygga, som också tjänar som cykelbro, och blickar ut över den spegelblanka viken, båtarna och varuhusens glimmande reklamskyltar på den andra stranden.

– Just nu skulle jag inte rekommendera ett dopp, men till sommaren kanske, säger Timo Murberger.

bryggan_fx

Vi tar oss vidare genom Sundbybergs äldre villaområden och slingrar oss tillbaka till Sundbybergs stadshus i Hallonbergen där vi ställer tillbaka de lånade cyklarna.

Vi hinner få en gemensam pratsund innan vi säger farväl.

– De flesta av er kommer från Afghanistan där det är krig och oroligheter. Jag vill bara berätta att min pappa kom som ”krigsbarn” till Sverige från Finland under andra världskriget, säger Timo Murberger.

– Det händer saker i världen.

FastighetsGirot är ett ”ett lugnt och civiliserat träningslopp för racercykel och för dig i fastighetsbranschen som gillar att cykla” och hölls sjätte året i rad 2016. Målet med loppet är också att lyfta fram cykeln inom fastighetsbranschen, som spelar en viktig roll för att skapa framtidens hållbara städer.

Cykling kan bli årets tidskrift

Cykling kan bli årets tidskrift

Cykelfrämjandets medlemstidning är en av de fyra facktidskrifter som har nominerats till årets tidskriftspris.

tidskriftspriset

Den 25 oktober äger Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan rum på Cirkus i Stockholm. Då delas 12 priser ut inom ramen för Tidskriftspriset 2016 och en av dem kan Cykelfrämjandet vinna. Motiveringen för tidningen Cykling är att den är ”Lustframkallande så att även en bilist vill börja cykla och cyklisten får sitt intresse bejakat”.

De fyra nominerade för Årets Tidskrift Fackpress Print är:

Lyckad Cykelturistvecka 2016

Lyckad Cykelturistvecka 2016

Årets CTV har gått av stapeln med en vecka full av upplevelser, gemenskap och cykling. Vi har samlat några röster och bilder från 11 av de över 200 deltagarna.

Kenneth Larsson, Boråskretsen – Jag har varit på Cykelturistveckan cirkus 15 gånger. Det är som att träffa gamla vänner en vecka om året och jag var polare med Gun Hägglund. Varje år CTV har sin tjusning och i år är det nostalgi, jag bodde här för 47 år sen. Det är nice att cykla.

Kenneth Larsson, Boråskretsen
– Jag har varit på Cykelturistveckan cirkus 15 gånger. Det är som att träffa gamla vänner en vecka om året och jag var polare med Gun Hägglund. Varje år CTV har sin tjusning och i år är det nostalgi, jag bodde här för 47 år sen. Det är nice att cykla.

Madeleine Grünewald och Agnes Nelsson, Karlstad- kretsen – Det är fjärde Cykelturistveckan och jättekul att vara ute och röra sig tillsammans och lära känna olika städer. I Trollhättan var det här med slussarna var häftigt och Spikön var jättefint.

Madeleine Grünewald och Agnes Nelsson, Karlstadkretsen
– Det är fjärde Cykelturistveckan och jättekul att vara ute och röra sig tillsammans och lära känna olika städer. I Trollhättan var det här med slussarna var häftigt och Spikön var jättefint.

Marianne Sundström, Storstockholmskretsen – Det är sjunde året jag är på CTV. Jag började i Stenungsund och har varit med sen dess. Jag gillar att cykla, vara ute i natu- ren och uppleva mycket. Trollhättan har varit toppen och jag kommer säkert tillbaka, hembygdsmuseet var verkligen sevärt.

Marianne Sundström, Storstockholmskretsen
– Det är sjunde året jag är på CTV. Jag började i Stenungsund och har varit med sen dess. Jag gillar att cykla, vara ute i naturen och uppleva mycket. Trollhättan har varit toppen och jag kommer säkert tillbaka, hembygdsmuseet var verkligen sevärt.

Britt Jönsson och Ingrid Brink, Mörarpskretsen – Det här är 22:a eller 23:e gången vi är på CTV och vi åker alltid tillsammans. Vi håller oss friska, är runt 70 år och har det bra. Det är älven som gör mycket av årets CTV. Kanalen är jättefin och Brinkebergs slussar första dagen var jättebra.

Britt Jönsson och Ingrid Brink, Mörarpskretsen
– Det här är 22:a eller 23:e gången vi är på CTV och vi åker alltid tillsammans. Vi håller oss friska, är runt 70 år och har det bra. Det är älven som gör mycket av årets CTV. Kanalen är jättefin och Brinkebergs slussar första dagen var jättebra.

Birgitta Berntsson-Ärje, Anders Drougge och Peter  Bryntesson, Vänersborg- och Trollhättankretsen – Vi tycker att det är så roligt att bjuda på detta. Det är  fantastiskt kul. 2007 hade vi CTV i Vänersborg och 2016 i  Trollhättan. Den har varit lyckad och de flesta har varit nöjda.

Birgitta Berntsson-Ärje, Anders Drougge och Peter Bryntesson, Vänersborg- och Trollhättankretsen
– Vi tycker att det är så roligt att bjuda på detta. Det är fantastiskt kul. 2007 hade vi CTV i Vänersborg och 2016 i Trollhättan. Den har varit lyckad och de flesta har varit nöjda.

Lars Green och Claes Tagesson, Halmstadskretsen  – Jag har aldrig varit på Cykelturistveckan innan, det är första gången, för att se hur det går till. Ambitionen i Halmstad nästa år är att det ska funka till 110 procent, minst. Här har vi njutit i fulla drag. Det har varit intressant och kul med teknik och slussområdet.

Lars Green och Claes Tagesson, Halmstadskretsen
– Jag har aldrig varit på Cykelturistveckan innan, det är första gången, för att se hur det går till. Ambitionen i Halmstad nästa år är att det ska funka till 110 procent, minst. Här har vi njutit i fulla drag. Det har varit intressant och kul med teknik och slussområdet.

Tack för denna Cykelturistvecka och välkomna till Halmstad 2017

 

 

 

Sida 1 av 712345...Sista »