Uppsatsvinnare designar cykelstråk

Uppsatsvinnare designar cykelstråk

Emma Gradin har tagit fram ett designkoncept för hur snabbcykelvägar kan utformas.

Den ena cykelvägen är inte den andra lik. Särskilt saknas designkriterier för snabbcykelvägar. I en studentuppsats föreslås ett enhetligt utformningssystem. För detta tilldelas författaren Emma Gradin Cykelfrämjandets uppsatsstipendium på 10 000 kronor. 
– Vi hoppas att uppsatsen sprids i trafikplanerarsverige, säger juryn.

Bakom ratten ser vägarna och skyltarna nästan exakt likadana ut över hela världen. Men det gäller knappast för cykelvägar. Det saknas idag ett enhetligt designsystem för utformning och skyltning, särskilt för snabbcykelvägar. I en studentuppsats från Kungliga tekniska högskolan, KTH, föreslår Emma Gradin, nu med en masterexamen i sustainable urban planning and design, ett enhetligt utformningssystem.

– Jag har tagit fram ett designkoncept för snabbcykelvägar, berättar Emma Gradin.

– Uppsatsen heter ”Design för snabbcykelvägar – ett designkoncept för snabbcykelvägar i Stockholmsregionen”. Studien identifierar tre kriterier som behöver uppfyllas: trygghet, kontinuitet och attraktivitet.

Genom att utgå från miljöpsykologi har Emma Gradin tagit fram en verktygslåda för utformning av gator, skyltar och närmiljön kring snabbcykelvägarna, som kan användas av trafikplanerare. Med egna illustrationer har hon också visat hur dessa kan utformas i praktiken, genom att specialstudera ett regionalt stråk i norra Stockholm.

För detta belönas Emma Gradin alltså med Cykelfrämjandets uppsatsstipendium på 10 000 kronor.

Emma Gradin (t.v.) tar emot uppsatsstipendiet av juryns ordförande Linda Kummel (mitten) och Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren (t.h.)

– Vi har sett det som ett sätt att premiera personer som har valt att skriva om cykling, berättar Linda Kummel, ordförande för den jury som bedömt de 13 nominerade uppsatserna. Juryns förhoppning är också att verktygslådan ska få spridning bland trafikplanerare. Emma berättar att utmärkelsen sporrar henne.

– Det här priset har verkligen fått mig att känna att det här är någonting som andra tycker är viktigt, och att vilja sprida vidare den här kunskapen om hur man gör snabbcykelvägar som skapar en upplevelserik cykelmiljö – som gör att folk vill cykla. Det är så vi skapar hållbara städer för framtiden!

Ett förslag hur lokala stråk kan utformas med väjningsplikt för snabbcykelstråket


Servicestation och cykelvänlig papperskorg längs snabbcykelstråket


Tydliga nivåskillnader skiljer snabbcykelstråket från andra trafikslag.


Konstinstallation som gör cykelvägen mer attraktiv. 

2016 års jury

Linda Kummel (ordförande)
Johan Raustorp
Erik Stigell
Tove Jägerhök
Björn Sax-Kaijser
Erik Stigell
Kristofer Rogers
Jonas Åker Siander

Uppsatserna bedömdes utifrån följande kriterier:

  • Originalitet i ingångsvinkel, metod och frågeställningar
  • Studiens relevans för aktuella frågor inom cyklingen som forskningsfält och praktik
  • Akademisk kvalitet och robusthet i materialet
  • Uppsatsens empiriska kunskapsbidrag till temat cykling

Juryns motivering

”Emma har i sin uppsats ”Design för snabbcykelvägar” på ett metodiskt och ambitiöst sätt visat hur utformning av cykelvägar kan se ut utifrån ett regionalt perspektiv. Juryns bedömning är att uppsatsen inte bara är relevant utan också applicerbar i planeringen.  Uppsatsen är därutöver tydligt uppställd med ett pedagogiskt upplägg, och med tydliga kopplingar mellan teori och praktik. Juryn önskar Emma lycka till i fortsättningen och hoppas att stipendiet bidrar till att uppsatsen får en spridning i dagens trafikplanerarsverige!”

Ta del av uppsatsen här!


Samtliga nominerade uppsatser 2016


Kommande års tävling

ANMÄLAN ÄR NU ÖPPEN ATT NOMINERA UPPSATSER EXAMINERADE UNDER 2017!

Se instruktioner genom att använda följande länk

Lund toppar Kommunvelometer

Lund toppar Kommunvelometer

Årets vinnarkommun får pris, vilket tas emot av Emma Berginger, (MP), ordförande för tekniska nämnden i Lund.

Lund toppar återigen Kommunvelometern, Cykelfrämjandets granskning av kommunernas arbete med cykling. Det är fjärde gången Lund hamnar överst på listan sedan den årliga mätningen startade 2010.  Malmö respektive Uppsala kniper silver- respektive bronsplatsen. Totalt ingår 50 kommuner i granskningen.  

Lund får i årets granskning är 54,5 poäng. Lund får full poäng inom fyra av sex delområden som ingår i granskningen. Malmö tar andraplatsen med 52,5 poäng följt av Uppsala på 52 poäng.

De högst placerade kommunerna arbetar långsiktigt och systematiskt med cykling inom alla områden som granskas i Kommunvelometern och har så gjort under många år.

Utöver den totala mätningen delas kommunerna också in i tre undergrupper: Stora (100 000 invånare eller fler), mellanstora (50 000 till 100 000 invånare) och små kommuner (färre än 50 000 invånare). När det gäller de stora kommunerna är pallplatserna desamma som i den totala rankningen.

I gruppen mellanstora kommunerna tar förstaårskommunen Nacka förstaplatsen med 49,5 poäng följt av Karlstad och Luleå på 49 poäng.

Motala fortsätter ligga i topp bland de små kommunerna. I år får kommunen 45 totalpoäng. Strax efter Motala placerar sig Danderyd med 44,5 poäng.

50 kommuner är med i årets upplaga av Kommunvelometern vilket är rekord!

Årets resultat visar på en stor spridning, från 11,5 till 54,5 i totalpoäng. Snittet för totalpoängen är 36,5.

För mer information, kontakta:

Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandets Riksorganisation

Mobil 0736 –  55 45 82

E-post: lars.stromgren@cykelframjandet.se

Ladda ned hela rapporten här!

Sex granskade områden ingår i Kommunvelometern:

Befintlig infrastruktur

Infrastruktur/underhåll

Information/marknadsföring

Aktiviteter 2016

Cykelpolitik

Uppföljning och mätning

Kuriosa:

Årets nykomling: Nacka, går in med 49 poäng som förstaårskommun! Väldigt starkt!

Årets poänghöjning sedan förra året: Sundbyberg med 20 poäng (Enköping +9,5, Karlshamn +9, Jönköping och Luleå + 6,5)

Bästa höjning sedan senaste deltagandet: Falkenberg + 15p (deltog senast 2015) och Österåker +5 p (deltog senast 2013)

Sex kommuner har deltagit samtliga år, alltså åttonde året i rad!

78 % som deltar fler än en gång förbättrar sina resultat

48 % av Sveriges befolkning bor i de deltagande kommunerna

37 kommuner har varit med tidigare, 13 är förstaårskommuner

Årets medelvärde + 1,5 poäng i snitt till 36,5 (2016: 35)

I år 50 deltagare, totalt har 95 ”unika” deltagare/kommuner deltagit

Hållbar stigcykling på Isaberg

Hållbar stigcykling på Isaberg

Mountainbike är en av Sveriges största friluftslivsaktiviteter, men entusiaster runt om i landet ofta känner sig ofta utanför planeringsprocesser och prioriterat under andra friluftsliv utövare.



Cykelfrämjandet representerar landets alla cyklister och vill tillsammans med Isaberg Mountain Resort välkomna er till en tvådagarskonferens på temat hållbar stigcykling.

Flera av landets främsta experter kommer att dela med sig sina erfarenheter och idéer för bättre MTB-cykling. Lär dig att skapa rätt förutsättningar för ett rikt och hållbart mountainbikeliv i era lokala naturområden.

Konferensen är uppdelad i olika moment:

  • 

Dag 1 (27 april) äger rum inomhus med föredrag och paneldiskussioner kring temat hållbar mountainbike- och stigcykling.
  • Dag 2 (28 april) kommer att vara mer inriktad på praktisk stigvård och underhåll, där större delen av workshopen kommer att ske utomhus.



De två dagarnas aktiviteter, samt boende, bokas var för sig på vår informationssida:

http://cykelframjandet.se/stigcykling-2017/



Har du några funderingar hör av er till

Hans Stoops
hans.stoops@cykelframjandet.se
073 969 50 13

Cykelriksdagen: Detta vill politikerna

Cykelriksdagen: Detta vill politikerna

Missade du Sveriges Cykelriksdag i Göteborg? Läs vad politikerna tycker om några av de viktigaste cykelpolitiska frågorna just nu.

Se hela cykelriksdagen på SVT Forum!

På fredagen den 3 mars hölls premiären av Sveriges cykelriksdag på Svenska cykelmässan i Göteborg. Representanter från alla åtta riksdagspartier fick frågor av experter och engagerade cyklister.

Deltagare
Johan Andersson – Socialdemokraterna
Jakob Forssmed – Kristdemokraterna
Ola Johansson – Centerpartiet
Nina Lundström – Liberalerna
Erik Ottosson – Moderaterna
Jimmy Ståhl – Sverigedemokraterna
Karin Svensson Smith – Miljöpartiet
Emma Wallrup – Vänsterpartiet

Experter
Anna Niska – VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut)
Krister Isaksson – Sweco
Tony Grimaldi – Cycleurope
Helena Stigson – Folksam
Tommy Gustavsson – LOK-gruppen
Lars Strömgren – Cykelfrämjandet

Moderator
Klas Elm, vd Svensk Cykling

Debatten inleddes med en presentationsrunda bland partiföreträdarna. Därefter ställde sex cykelexperter frågor inom tre olika områden som rör cykling: infrastruktur och underhåll, ekonomi samt hälsa och säkerhet. Cyklister ställde också frågor på sociala medier som lyftes fram.

PRESENTATIONSRUNDA

Johan Andersson (S) lyfte fram tre områden som särskilt viktiga. Det första gäller satsningar på barn och unga, en grupp där cyklingen har minskat under de senaste åren. Det andra området gäller säkerheten, där han menade att det behövs en säker trafikmiljö, inte minst i städerna. Därefter tog han också upp motionsloppen som behöver få tillgång till det allmänna vägutrymmet på ett säkert sätt. Det tredje området rör infrastruktur, där Johan Andersson påpekade att regeringen har budgeterat mer pengar för cykling i den kommande infrastrukturpropositionen för de kommande 12 åren.
–Det är en stark trend med cykel, men det är viktigt att vi inte slår oss till ro utan arbetar för att ta oss vidare, sade Johan Andersson.

Jakob Forssmed (KD) menade att både pengar och regelförändringar är viktiga för att lyfta cyklingen.
–Men det som framförallt behövs är en perspektivförändring. Det handlar om ett förhållningssätt bland politiker på alla nivåer, kommunal, regional och riks, där man anstränger sig för att förstå att det krävs ett annat underhåll att ta sig fram på två hjul än på på fyra hjul, sade han.
För cyklister behövs därför gena vägar utan att man måste stanna allt för ofta.
–Det gäller också att förstå och inte bli irriterad att cyklar går lite fortare än gående, man måste kunna trycka på för att komma till jobbet. Det här är inte ett problem utan en möjlighet, sade han och passade också på att ge lite självkritik.
–Mitt parti har varit lite dåligt på detta område, och det gäller nog också bland de andra allianspartierna. Vi måste bli bättre, sade Jakob Forssmed.

Som bostadspolitiker arbetar Ola Johansson (C) för att både integrera cykel in bostadsbyggandet, men också att se till at det blir ett verktyg för bättre integration mellan bostadsområden och människor.
–Jag har en vision där cykeln har en given plats som ett eget transportslag för att lättare få till regelförändringar, investeringar och prioriteringar, sade han.
Han efterlyste mer utrymme, framkomlighet och bra parkeringsmöjligheter för cyklar. På landsbygden behöver vinterväghållning vara bra för framkomligheten och turistlederna måste få möjlighet att ta de rakaste vägarna.
Han avslutade med att kritisera Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att den nationella cykelstrategin ännu inte har presenterats.
–Två år har det dröjt – hur länge ska vi vänta?

Nina Lundström (L) vill att cykeln ska betraktas som ett transportmedel. Då skulle cyklingen också utvecklas enklare och snabbare. En annan åtgärd vore att inrätta ett nationellt cykelkansli.
–Liberalerna tänker så här: Ett nationellt cykelkansli skulle kunna kraftsamla best practice och forskning och hjälpa kommuner och statliga myndighet för att snabbt göra skillnad och göra rätt från början, sade Nina Lundström.
Hon efterfrågade också vettiga trafikregler, möjligheter att komma åt mark för cykelvägar och bättre underhåll av cykelvägarna med mindre rullgrus och potthål. Insatser för barn är också en avgörande framtidsfråga:
–Det gäller att börja tidigt, och det behövs satsningar så att barn får möjlighet att cykla oavsett om föräldrarna cyklar eller inte, sade hon.

Erik Ottosson (M) lyfte också fram den nationella cykelstrategin som ett viktigt avstamp för framtiden och en bättre infrastruktur anpassad för cyklisternas behov.
–Som cyklande vill man inte stå stilla en vinterdag. Man behöver titta på effektiviteten – det kan inte vara små korthuggna bitar, utan det behövs ett systemtänk både på nationell, regional och kommunal nivå, sade Erik Ottosson som inspirerades av utbudet på Svenska Cykelmässan:
–Att gå runt här på mässan visar hur mycket kraft det finns i cykelrörelsen, med en fantastisk teknik- och idéutveckling.

Jimmy Ståhl (SD) påpekade att cykeln bör bli en mer integrerad del i kollektivtrafiken där parkeringar och lånecyklar – även elcyklar – ska finnas i knutpunkter. Annars menade han att Sveriedemokraterna ännu inte fångat upp cykelfrågan.
–Cykelutvecklingen sprungit förbi oss. Men nu har vi skapat en referensgrupp på 1600 personer som hjälper oss att utforma vår politik, sade Jimmy Ståhl.
Samtidigt kan den ökade cyklingen också innebära problem, menade Jimmy Ståhl: vad händer med kollektivtrafiken och bilarna när cykliser och fotgängare tar mer plats?

Karin Svensson Smith (MP), som också är ordförande i riksdagens trafikutskott, instämde i åsikten att cykeln ska ta plats som ett eget transportslag. Förutom pengar behövs det utrymme, och det finns redan i dag mycket hårdgjord yta där cykeln borde få plats.
–Sveriges fordonsflotta ska bli fossilfri och då måste vi förflytta oss med mindre energi. Där spelar cykeln en viktig roll för att få bort oljeberoendet, menade hon och lyfte också fram hälsofördelarna med cyklingen.
Kommunerna måste prioritera cykel framför bilparkeringar, menade Karin Svensson Smith, som också vill att att bilsubventionerna tas bort.
–Det är viktigt att fort ställa om på grund av klimatförändringarna. Vi hinner inte vänta på utbyggnaden av järnvägen och nya fordon. Med cykeln kan vi ställa om över en natt.

Emma Wallrup (V) lyfte även hon fram cykeln som ett prioriterat transportmedel, medan bilismen måste nedprioriteras. För att lyckas med detta måste samhällsplaneringen präglas av ett helhetsperspektiv. Hon lyfte också fram barnen – att de ska kunna ta sig fram med cykel i staden på ett trafiksäkert sätt. Det gäller också landsbygden där cyklingen har drabbats när exempelvis de så kallade 2+1-vägarna har byggts.
–Alla har råd att cykla och är därför ett jämlikt transportmedel som kan bygga ihop Sverige, sade Emma Wallrup.

INFRASTRUKTUR OCH UNDERHÅLL

Här ställde Anna Niska, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), och Krister Isaksson, trafikplanerare och cykelexpert på Sweco, frågor till politikerna.

Anna Niska frågade om partierna vill införa ett nationellt kunskapscenter för cykling, vilket samtliga svarade ja på. Mest konkret i den ambitionen var Nina Lundström, som vill öronmärka 10 miljoner kronor årligen till 2029 till detta.
–Om ni har kameror får ni gärna fotografera detta, sade moderatorn Klas Elm och drog ner applåder från publiken.

Krister Isaksson frågade: Hur ska du och ditt parti arbeta att få fram de nödvändiga pengarna att få en bra och funktionell cykelinfrastruktur i vårt land?

Jakob Forssmed menade att investeringar i det Statliga vägnätet var viktigt viktigt.
– Vi gör det i vår budget, där vi vill öronmärka pengar för detta. Men den största delen av arbetet sker ute i kommunerna. Vi måste prata med våra kommunpolitiker och se till att staten kan bidra med smörjmedel för regionalt ansvarstagande och få igång pendlingen.

Ola Johansson vill se ett system för medfinansiering med företag som tar del av fördelarna med cykelpendling, men också möjligheten att ta ut avgifter av trafikanter, exempelvis genom parkeringsavgifter.

För Karin Svensson Smith handlar det om prioriteringar – och nedprioriteringar.
– Säger man sig vilja prioritera cyklingen, måste man också vara tydlig med vad man också vill göra mindre av, annars blir det inte på allvar. Inte en enda krona till investeringar som inte främjar klimatmålen.

Johan Andersson pekade på stadsmiljöavtalen som numera innhåller medel för cykelsatsningar och påpekade att ansvaret i första hand ligger på kommunen.
–Det byggs många nya bostäder och bostadsområden och då gäller det att ha en cykelplan hela vägen fram.

Nina Lundström vill öronmärka mer pengar till cykel – en miljard per år.
–Dessutom skulle trängselskatten kunna användas till cykelåtgärder, sade hon.

En fråga på sociala medier lyfte fram blandningen mellan cyklister och fotgängare genom så kallade gång- och cykelbanor – vilket politikerna var överens om var en dålig lösning. Jimmy Ståhl invände dock att det kan vara svårt att få tillgång till yta i städerna för att få till separation överallt.

EKONOMI

Tommy Gustavsson, representatnt för LOK-gruppen, frågade: är ni villiga att avsätta fem miljarder för cykelturistleder i den nationella transportplanen?

Nästan samtliga politiker visade röda nej-kort. Karin Svensson Smith lyfte försiktigt den gröna lappen.
–Men inte bara till cykelturistleder, jag vill ha pendling också.
Nina Lundström vill se satsningar på cykelturism, men menade att det ocks behövs olika typer av åtgärder, kartor och skyltning inte minst.
–Jag säger ja till cykelturism, men är inte beredd att öronmärka pengar till turistlederna, sade hon.
Den andra frågan från Tommy Gustavsson handlade om lagstiftningen kring markåtkomst för att kunna anlägga gena cykelleder – en fråga som partiföreträdarna sade sig vara beredda att se över.

Tony Grimaldi, vd på Cycleurope, lyfte fram elcykelns potential för ökad mobilitet, och frågade politikerna om de kan tänka sig att subventionera elcykeln, exempelvis geonom premier som nu införs på allt fler platser i Europa.

Här gav politikerna lite olika svar.

Ola Johansson vill att friskvårdsbidraget också ska omfatta cykling, Nina Lundström vill se över reseavdraget för de som pendlar, och Jakob Forssmed vill hellre se infrastruktursatsningar än subventioner.

Karin Svensson Smith är beredd att titta på frågan.
–Med tanke på hur mycket bilarna premieras, kan man tycka att det också borde omfatta cykeln. Men jag tycker att man bör subventionera mindre överhuvudtaget. Infrastrukturen är A och O, sade hon.

En twitter-fråga handlade om cykel på tåg. Jämfört med många andra länder i Europa är det svårt, och ibland omöjligt, att ta med sig cyklar på tåg och i kollektivtrafiken i Sverige. Det är särskilt hämmande för utvecklingen av cykelturismen och att locka utländska besökare. Frågan löd: Ska det bli enklare att resa med cykeln på tågen och i så fall hur?

Karin Svensson Smith påpekade att möjligheten att kunna ta med sig cykeln på tåget borde villkoras i upphandlingen av framtididens tåg.
–När man beställer nya tåg måste man kunna ta med sig cykeln, sade Karin Svensson Smith som också fick medhåll av Emma Wallrup.

Också Johan Andersson sade sig vara positiv, men menade att det är efterfrågan som styr detta. Ola Johansson var mer tveksam och att efterfrågan ser olika ut beroende på årstid – på sommaren är trycket högt medan det på vintern är glest mellan cyklarna, sade han och lyfte fram fler hyrcyklar vid stationerna som ett alternativ.

Erik Ottosson höll med Karin Svensson Smith om att det fanns en möjlighet att tillåta cyklar på nya tåg, men lyfte också fram vikcyklar som en lösning där detta inte är möjligt.

HÄLSA OCH SÄKERHET

Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet, satte fokus på den minskade cyklingen bland barn, och ställde frågan: Är ert parti för en nationell satsning för att öka barns cykling genom säkrare och tryggare skolvägar – och få till den infrastruktur som behövs?

Jakob Forssmed är positiv till en nationell satsning, men att den inte kan frikopplas det lokala.
–Frågan måste ägas lokalt annars kommer det inte att funka. Så ring gärna era lokalpolitiker, Kristdemokrater, och hälsa från mig. Gör gärna något med det lokala Cykelfrämjandet, sade han.

Emma Wallrup menade att samhället har lagt tyngdpunkten på andra saker än barnen, och att det behövs en omvärdering av den rådande kulturen.
–Vi behöver prioritera de mjukare värdena, sade hon.

Buller, utsatthet för partiklar och olycksrisk är några saker på cyklingens minuskonto. Det är exempelvis 28 gånger större risk att bli skadad som cyklist jämfört med som bilist, och dödligheten är 11 gånger högre. Helena Stigson, trafiksäkerhetsforskare på Folksam, frågade därför: Hur ska ni skapa en säker trafikmiljö?

Karin Svenssson Smith vill sänka bashastigheten i tätort från 40 kilometer i timmen till 30.
–Det kommer inte göra att skadorna försvinner men det innebär med rätt stor sannolikt att skadorna efter en olycka mellan bil och cykel med allvarlig och dödlig utgång försvinner.
För att minska utsatheten för partiklar föreslog hon miljözonsbestämmelser som bara tillåter el- och gasfordon där det finns oskyddade trafikanter.

Emma Wallrup vill se mer undervisning om trafiksäkerhet i skolorna, så som det var förr i Sverige fortfarande är i Norge.
–De här pengarna finns inte i dag utan det är ideella organidsationer som jobbar frivilligt med detta, sade Emma Wallrup.

För ökad och säker cykling!

För ökad och säker cykling!

Cykelfrämjandet arbetar för en ökad och säker cykling för fler. Vi har tagit fram detta 8-punktsprogram med åtgärder som behöver förverkligas för att vi ska nå våra mål.

En ökad användning av cykel leder inte bara till bättre ekonomi och hälsa för den enskilda individen utan även den samhällsekonomiska vinsten är omfattande. Lägre kostnader för sjukvård, minskad risk för långvarig sjukdom och ohälsa samt minskad sjukfrånvaro innebär miljardbelopp för samhället. Och då är vinsterna i form av attraktivare städer och ökad framkomlighet för andra trafikslag inte ens inräknade.

Potentialen för ett ökat cyklande är stor då hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer, ett cykelavstånd som de flesta klarar av. Cykeln är fri från utsläpp och använder alltid förnybar energi. I realiteten är cykeln det enda riktiga miljöfordonet. För många är cykeln också en viktig del av fritiden, både för motion och som ett sätt att
se mer av världen. Vi tror att Sverige har alla förutsättningar för att bli ett cykelvänligt samhälle. Cykelfrämjandets
främsta uppgift är därför att verka för att fler ska kunna uppleva och bidra till alla de fördelar som en ökad cykling
ger. Så att vi kan nå vårt mål med ökad cykling för fler, men även attraktivare och säkrare cykling för dem som
redan cyklar.

 

 

 

 

 

 

 

Ladda ner vårt nya 8-punktsprogram

Skillnader i snöröjning av cykelvägar

Skillnader i snöröjning av cykelvägar

Allt fler väljer att vintercykla. Men hur cykelbanorna snöröjs och halkbekämpas skiljer sig stort mellan landets kommuner. Sex av tio kommuner har inte gång- och cykelbanor som högsta prioritet, visar Cykelfrämjandets undersökning.

– Underhållet av cykelbanorna är en av de viktigaste faktorerna för att fler ska välja att cykla också på vintern. Dessutom är det ett av de bästa metoderna för att minska olyckorna. Det är förvånande att många kommuner fortfarande inte prioriterar detta, säger Lars Strömgren som är ordförande i Cykelfrämjandet.

Drygt fyra av tio svarande kommuner uppger att gång- och cykelbanor prioriteras högre än bilvägar i instruktionen för snöröjning och halkbekämpning. Strax över hälften uppger att snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar ska ske samtidigt som bilvägar.

Bara tre av de svarande kommunerna uppger att de prioriterar bilvägar framför cykel- och gångvägar.

– Trots att det skulle kunna bli betydligt bättre, tycker jag att kommunerna tar den här frågan på allt större allvar. Det tror jag dels beror på att fler faktiskt cyklar mer, men dels också att kommunerna inser att cykeln är framtidens transportmedel, säger Lars Strömgren.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes genom en webbenkät som skickades till alla landets kommuner. 156 kommuner har svarat, vilket innebär en svarsfrekvens på 54 procent.

Lund toppar Kommunvelometern

Lund toppar Kommunvelometern

Lund toppar årets Kommunvelometer, Cykelfrämjandets granskning och rankning av kommunernas arbete med cykling. Det är tredje gången de hamnar överst på listan sedan den årliga mätningen startade 2010.

Lunds kommun får full poäng inom fyra av sex delområden som ingår i granskningen. Kommunens totalpoäng i årets granskning är 52,5. 

– Stort grattis, Lund! Kommunens långsiktiga och prioriterade arbete för att främja cykling är verkligen imponerande och är en förebild för hela landet, säger Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren.

Malmö och Uppsala delar på andraplatsen med 51 poäng följda av Eskilstuna med 49,5 poäng. 

De högst placerade kommunerna arbetar långsiktigt och systematiskt inom alla områden som granskas i Kommunvelometern. Framförallt så har dessa kommuner ett konsekvent arbete inom cykelpolitik och uppföljning och mätning. Toppkommunerna har samtliga politiskt antagna strategier och planer kombinerat med regelbunden uppföljning. 

Utöver den totala mätningen delas kommunerna också in i tre undergrupper: stora (100 000 invånare eller fler), mellanstora (50 000 till 100 000 invånare) och små kommuner (färre än 50 000 invånare). 

När det gäller de stora kommunerna är pallplatserna desamma som i den totala rankningen. 

I gruppen mellanstora kommuner hamnar två halländska kommuner i topp tre: Halmstad är etta med 48 totalpoäng (5:a totalt), medan Varberg är trea med 43,5 poäng (plats 10 totalt). På andraplatsen ligger Sollentuna med 45 totalpoäng (7:a totalt), och fortsätter att klättra kraftigt. 2013 fick kommunen 18 poäng, vilket följdes upp av 31,5 förra året. 

Motala ligger i topp bland de små kommunerna med 45 totalpoäng, och hamnar på en hedrande sjätteplats totalt. Lidingö är tvåa i gruppen små kommuner med 41 poäng (15:e plats totalt) och Falköping är grupptrea med 39 poäng (21:a plats totalt) – den högsta noteringen för kommunen. De visar alla tre att höga poäng och ett välutvecklat cykelarbete är möjligt trots en mindre kommunstorlek. 

48 kommuner  är med i årets upplaga av Kommunvelometern vilket är en ökning med 11 jämfört med fjolårets granskning. Rekord!

– Det är mycket glädjande och visar också att fler kommuner än någonsin arbetar aktivt och målmedvetet med cykling. Cykelfrämjandets Kommunvelometer är en unik möjlighet för kommunerna att utvärdera sitt eget arbete och samtidigt få en överblick över hur andra jobbar. På så sätt lyfter den cyklingen i hela Sverige, säger Lars Strömgren.

Årets resultat visar på en stor spridning, från 17,5 till 52,5 i totalpoäng. Snittet för totalpoängen är 35. De största förbättringarna sedan förra året står Varberg och Sollentuna för med poängökningar på hela 15 respektive 13,5 poäng.

Här kan du läsa hela rapporten!

1: Lund (52,5 poäng)

2: Malmö/Uppsala (51 poäng)

3: Eskilstuna (49,5p)

Stockholm -1,5p från förra året

Göteborg +1p från förra året

Malmö -3p från förra året

Delområden:

Befintlig infrastruktur 

Infrastruktur/underhåll 

Information/marknadsföring 

Aktiviteter 2015

Cykelpolitik

Uppföljning och mätning

Han vann CF:s uppsatsstipendium

Han vann CF:s uppsatsstipendium

Amer Aslam har tilldelats Cykelfrämjandets uppsatsstipendium. Han har studerat om cykelkurser för vuxna också leder till att deltagarna fortsätter att cykla.

– Studien styrker att cyklingskurser leder till att de blir cyklister, säger Amer Aslam i senaste numret av Cykling.

Det var via jobbet som trafikingenjör i Järfälla kommun, norr om Stockholm, som han fick idén till uppsatsämnet. Hans chef ville starta kurser och Amer Aslams uppdrag blev att testa cyklar och prova ut hjälmar.

När han senare gick tillbaka till studierna på Kungliga tekniska högskolan, KTH, ville han se i vilken utsträckning deltagarna väljer att fortsätta cykla efter kursen.

– Jag tyckte att det var intressant att man satsade på den här kursen, som kräver tid och resurser. Inom kommuner generellt, utvärderas väldigt sällan projekt. Här satsar vi skattepengar, men är det vettigt?

Genom Cykelfrämjandet kunde han genomföra intervjuer med 53 tidigare kursdeltagare och få en bild av vem den typiska kursdeltagaren är:

– Deltagaren är en mamma, en medelålders kvinna från Mellanöstern eller Afrika. Hon åker oftast med kollektivtrafik eller promenerar, säger Amer Aslam.

Uppsatsen och utvärderingen har fått Cykelfrämjandets uppsatsstipendium och en prissumma på 10 000 kronor.

– Det är ett slags validering på att det man har gjort är bra och relevant. Men det viktiga är inte att ha vunnit en tävling och allt, utan den personliga behållningen är att få andra intresserade. Att ta den här frågan till forum som inte kommer i kontakt med det här annars, säger Amer Aslam.

Amer Aslams uppsats Vuxna nybörjarcyklisters cykelanvändning efter genomförd cykelkurs

Läs mer om bidragen till årets uppsatstävling i senaste numret av Cykling.

Ska du skriva uppsats som berör ämnet cykling under 2016? Gör som Amer Aslam och sök Cykelfrämjandets uppsatsstipendium!

Juryns motivering

Amers uppsats är mycket välskriven och värdefull. Uppsatsen behandlar inte bara ett intressant och relevant ämne utan är också ett gott exempel på en uppsats med ett väl strukturerat upplägg, med ett tydligt syfte och metod och klara resultat.

Amers slutsatser är mycket relevanta, inte bara för den som är i färd att starta upp cykelkurser, utan även för trafikplanerare eller andra som arbetar med cykling i olika former. Uppsatsen är dessutom intressant ur ett socialt perspektiv, och med den situation vi har idag med många nyanlända från andra länder också i allra högsta grad aktuell.

Kriterierna finns här: http://cykelframjandet.se/uppsats/

Cykelcaféerna listas

Cykelcaféerna listas

cykelkaffe

Allt fler caféer profilerar sig med cykling på olika sätt. Till ditt kaffe kan du få en mötesplats, mekarplats eller inköpsplats för cyklar och cyklister.

Fusionen mellan cafékulturen och cykelkulturen blir allt mer populär i Sverige. En bra cykelparkering kan ses som ett minimikrav och därefter byggs det på med cykelattribut som verkstad, butik, service, inredning och aktiviteter. Det är främst i våra tre största städer som cykeltemat är genomgående på caféerna. Utanför de största städerna har landsvägscyklister hittat sina cykelvänliga favoritfik under träningsrundorna. Vi har samlat ihop en lista för de som gillar kombon av café och cykling.

Foto: Hanna Mi Jakobson

Cykelcaféer och cyklistfik i Sverige

  • Bianchi Café and Cycles i Stockholm, Västerås och Sälen, en butik och fik i italiensk cykelstil.
  • Cykelcafé le Mond i Stockholm, mötesplats för cyklister och energirik cykelmat.
  • Cykeldepån Bonne Meqanique i Stockholm, beställ något att äta och serva cykeln själv.
  • Kompletta cykelhaket Musette i Malmö, med mekarservice, kaffe och cykling på tv.
  • Kulturcaféet Llama Lloyd i Göteborg som hyllar cyklismen och där cyklister får rabatt.
  • Cyklistcaféet Kastello och samlingspunkten för cykelfrälsta i Göteborg.
  • Nyöppnat café i butiken Cykelstället i Uppsala med mottot Cykel+Kaffe=Sant.
  • Sommaröppna cykelträdgården och racerbutiken Bikeoholic i Klintehamn på Gotland.
  • Wheely’s Café, mobilt café på cykelhjul som ibland finns i Malmö och Lund och är på gång i Stockholm.
  • Uppstickaren Hoj-o-mat har catering, café och cykelfix i Umeå.
  • Cykelvänliga caféerna Signes, i Vallberga nära Laholm, och Continental, i Båstad, rekommenderas av CK Bure i Halmstad.
  • Cykelklubben La Lepre Stanca har gjort en egen fikakarta för Jönköping.
  • Dalarnas äldsta fik Torsångs café nära Borlänge beskrivs som en klassiker bland cyklister.
  • Bagarstugan i Växbo nordost om Bollnäs är också en cyklistfavorit.
  • Cykelsportstämning utlovas på Café Dello Sport vid Hornstull i Stockholm.
  • Vismarlövs Café & Bagarstuga drivs av cykelfamilj och en mittpunkt för de som cyklar mellan Klågerup och Genarp plus Svedala och Staffanstorp på den skånska landsbygden.
  • Linköpings cykelstopp och mekarställe Federicos Cykelpump som har fixats upp av ett bygg-tv-program.
  • Brostugan är fikastoppet för cykelturer till Kärsön, en liten ö i Mälaren, intill Drottningholms slott.
  • Ängsjö café Gott & Gulligt, även kallat Stäket, är cyklistpoppis på turer runt Järfälla.
  • Café Rosenhill i Botkyrka är en av de cykelvänliga caféer som rekommenderas av Teknikpappan.
  • Café Notholmen är ett cykelrekommenderat Skärgårdsfik på Tyresö.
  • Fru Marias Bak är ett charmigt fik och bageri för de som börjar eller slutar cykelturer i Långbro.
  • Växthuscaféet i Ösmo Plantshop är cykelpoppis, på vägen mellan Stockholm och Nynäshamn.
  • Trosafyren är ett fikamål i Trosa, vid Fyren finns det gott om plats för cyklar.
  • Cykeln kan följa med in när det äts bakverk på Sågmyra Outlet norr om Falun.

Cykelcaféer utomlands

  • Total Rush, öppnade i Australiens cykelhub Melbourne 1997, har cykelcafé, cykelklubb och är inspelningsplats för en cykelshow.
  • Look Mum No Hands har ett komplett cykelkoncept med två caféer i London som har kurser, butik, verkstad, sport-tv, föreläsningar, utställningar och annat som hör cykelkulturen till.
  • Cykelmärket, cykelklubben och cykelcaféerna Rapha har spridit sitt koncept i städer som New York, Tokyo, San Fransisco, London, Sydney och Amsterdam.
  • Chicagos cykelcaféoriginal är uppstartad av cykelbyggarna och kaffebryggarna på Heritage Bikes.

Saknas ditt favorithak? Dela med dig i kommentarsfältet nedan!

Cykelutbildning i fokus på konferens

Cykelutbildning i fokus på konferens

cykelframjandet-konferens-cykelutbildning

Cykelfrämjandets inspirationskonferens på Färgfabriken i Stockholm 21-22 november handlade om cykelutbildning.

Dag ett bjöd på handfasta övningar. Thomas Rörby från Cykelköket i Solna var på plats med en mobil ”gör det själv”-cykelverkstad, Eva Lind-Båth visade upp hur det går till när man utbildar vuxna att cykla och Ian Fiddies väckte frågan ”vad är det vi gör när vi cyklar?” med en övning i vad som kallas medveten cykling.

Efter lunch berättade Björn Engström, Fabienne Roux, Eva Lind-Båth och Elisabeth Kempe om sina erfarenheter att organisera cykelutbildningar i lokala kretsar i Uppsala, Göteborg och Stockholm. Amer Aslam stod för den akademiska vinklingen genom att presentera sitt examensarbete om effekterna av cykelutbildning. Efter det höll Angela van der Kloof, ledande expert i området från Tilburg, Nederländerna, i en workshop där konferensdeltagarna bland annat fick uppleva hur olika sätt att cykla påverkar känslan av säkerhet.

Söndagen ägnades åt hur man lär barnen att ha kul på två hjul. Christina Nordam Andersen från danska Cyklistförbundet, presenterade de kampanjer och koncept som används av vår systerorganisation för att höja cykelkunskaperna bland danska ungdomar. Jennie Fasth tog över med en presentation om vad en vi kan göra för att sätta cykling i fokus på skolor. Sist i passet presenterade Gustav Lorenz Cykelfrämjandets projekt ”Vi Rullar Fritt”.

Efter lunch fortsatte programmet med Ian Fiddies, Fabienne Roux och Thomas Rörby från Cykelköken i Göteborg och Solna fakta kring Cykelköksverksamheten: att lära folk att laga cyklar kan leda till så mycket mer än lagrade cyklar! Dagen avrundades med en gruppdiskussion om hur vi tar nästa steg i att ytterligare sätta cykelutbildning på agendan.

Under konferensen presenterades även Cykelfrämjandets nya cyklingkursmanual. Läs den och mer om vårt arbete med cykelutbildningar på cykelframjandet.se/utbildning.


Ladda ner presentationsmaterialet från konferensen

Björn Engströms presentation om cykelutbildningar i Uppsalakretsen

Eva Lind-Båth och Elisabeth Kempes presentation om cykelutbildningar i Storstockholmskretsen

Fabienne Rouxs mini-broschyr med trafikregler, samt instruktioner hur man viker den här och här

Amer Aslams KTH-examensarbete om effekterna av cykelutbildning för vuxna samt hans presentation.

Angela van der Kloofs workshopspresentation

Christina Nørdam Andersens presentation av danska Cyklistforbundets arbete med barncykling


Cykel på tåg: 3 perspektiv

Cykel på tåg: 3 perspektiv

Cykelfrämjandet har prioriterat att få med cyklar på tåget i Sverige. I medlemstidningens artikelserie har inblandade operatörer, politiker och cyklister gett sin syn på varför de bara får plats på ett fåtal tåg och hur de skulle kunna få plats på fler. Läs alla tre delar av artikelserien här.

Klicka på respektive artikel för att få upp den som pdf.

cykel-pa-tag-tagbolagetcykel-pa-tag-politiker cykel-pa-tag-cyklister

Brinner du för möjligheten att ta med cykeln på tåg, och vill du påverka? Gå med i vår arbetsgrupp som jobbar med detta tema.

Sida 1 av 212