Komfortcykel

Komfortcykel

På en komfortcykel sitter du mer upprätt och det förekommer vanligen högst 7 växlar. Många är nollväxlade. Fotbroms finns i stort sett alltid på dessa cyklar och vanligen också en kompletterande handbroms om cykeln är lite nyare. Komfortcykeln lämpar sig väl som vardagscykel om det inte handlar om längre sträckor. Cykeln är oftast fullt utrustad från början med alla nödvändiga reflexer och ringklocka.

Racercykel

Racercykel
Så länge det funnits cyklar har det tävlats med cykel.

Från början var det inte så stor skillnad mellan tävlingscyklar och vanliga cyklar men när den kedjedrivna säkerhetscykeln slog igenom började en utveckling som pågår än idag. På grund av ett strikt regelverk för hur en cykel för tävling inom UCI  (Union Cycliste Internationale, länk) får vara konstruerad har utvecklingen gått förhållandevis sakta. Det var först i och med terrängcykelns (MTB) genombrott i slutet på 80-talet som utvecklingen av racercykeln tog fart på allvar. UCI lättade gravis på sitt regelverk och innovationer som integrerade broms och växelreglage blev snart standard även på racercyklar.

Utmärkande för en racercykel är den kompromisslösa utformningen där allt annat än fart är underordnat. Däcken är smala, ramen lätt och vridstyv och körställningen framåtlutad. En racercykel väger under 10 kg och en del riktigt lätta cyklar har en begränsning för hur tung ryttaren kan vara. Det finns sällan fästen för skärmar och pakethållare eftersom det lägger på onödig vikt. Vanligast är att racercykeln har ett bockstyre men tempo och triathloncyklar kan ha andra styren där underarmarna vilar på stöd för att få en ännu mer aerodynamisk körställning.

Ramarna var från början i stål som legerades och bearbetades på olika sätt för att få så lätta och vridstyva cyklar som möjligt. Under 90-talet blev det vanligare med aluminium som senare tog över nästan helt. Efter millennieskiftet har kolfiber tagit över som det ledande rammaterialet även om aluminium används till de billigare cyklarna. Innan kolfiber blev ekonomiskt som material till cykelramar var titan det lyxigaste som fanns. Titan lever kvar som en nischprodukt men är fortfarande förhållandevis dyrt.

En racercykel kommer i ett stort antal storlekar vilket gör det ännu viktigare att välja rätt storlek. Välj en cykelhandlare som kan hjälpa dig att räkna ut rätt ramstorlek. En del handlare erbjuder en så kallad ”body fit” där hela kroppen mäts upp och cykeln anpassas efter resultaten. Ibland ingår det i köpet av cykeln men det kan också kosta mellan 1000 och 2000 kr.

Mountainbike

Mountainbike
Ingen cykeltyp har haft så stor påverkan på cykelutvecklingen som mountainbiken.

När MTB blev cykeln framför andra i slutet på 80-talet var det inte för att det var den mest praktiska eller prisvärda cykeln. Den var förvisso robust och stryktålig men saknade all praktisk utrustning i form av skärmar, pakethållare och lås. Däcken var gjorda för terrängkörning och utväxlingen anpassad till branta backar.

En modern liknelse är de stadsjeepar som blivit populära trots att deras ursprungliga användningsområde inte alls passar för stadskörning. På samma sätt som stadsjeepen gick från offroadfordon till familjebil började cykeltillverkarna anpassa terrängcykeln till vardagsbruk och presenterade en ”citybike”. Trots det valde de flesta att köpa en riktig MTB som direkt utrustades med just skärmar, pakethållare och lås.

Hur kom det sig att en i grunden renodlad tävlingscykel blev var mans och kvinnas vardagscykel? Under perioden innan terrängcykeln slog igenom var det trendigt att ha en racercykel i stan. De smala däcken och framåtlutande körställning gjorde den ännu mer opraktisk än mountainbiken. Det verkar som att det fanns ett uppdämt behov av en tuff cykel som även fungerade i stan och där passade mountainbiken perfekt. Plötsligt fanns det en cykel som faktiskt var en statussymbol. Kanske var det en reaktion på 80-talets yuppies och dyra bilar men faktum var att det var trendigt att ha en MTB.

Vikcykel

Vikcykel
Önskan om att kunna ta med sig sin cykel överallt har funnits länge. Det har resulterat i en uppsjö varianter av hopfällbara cyklar av skiftande funktion och kvalité.

Den gemensamma nämnaren är möjligheten att på något sätt vika ramen och andra delar för att få ett behändigare format. Hur stort paketet blir beror mycket på hur stora hjul cykeln har. Det finns vikcyklar med fullstora hjul (26-28”) men för att få ner storleken i hopfällt läge måste hjulen vara mindre. Förutom en del vikcyklar med 24” hjul är det vanligast med 20” eller 16”. Ett fåtal har 18” eller 12” hjul och vissa specialmodeller har 8” hjul. För många är de klassiska minicyklarna från 60- och 70-talet urtypen för en vikcykel men de blev inte tillräckligt små som hopfällda och en del blev till två sektioner som inte satt ihop.

Den moderna vikcykeln kom till i den här perioden när Bickerton lanserades 1971. Den hade 16” hjul och en låg aluminiumram som var gjord i ett stycke. Den tillhörande väskan kunde användas både för att stoppa cykeln i och att ha på styret för att ha saker i. Bickerton tillverkades ända tills 1989 men blev ingen storsäljare. Andra företag presenterade nya lösningar och störst av alla blev Dahon som presenterade sin första vikcykel 1982.

Några år senare började Brompton producera cyklar i liten skala och växte sakta till att bli en av världens främsta på hopfällbara cyklar. Ett problem med att bygga en kompakt hopfällbar cykel är att den inte alltid blir så rolig att cykla på. Detta gäller i hög grad de billiga cyklar som bland annat säljs som båtcyklar. Andrew Ritchey, skaparen av Brompton, lyckades konstruera en vikcykel som trots sitt lilla format är väldigt lik en fullstor cykel i uppträdande. Brompton har sedan starten i mitten på 80-talet blivit en måttstock som alla nya tillverkare mäter sig mot. Andra välkända märken är Reise & Müller, Bike Friday och Tern.

Lastcykel

Lastcykel

Cyklar har alltid fått fungera som transportmedel för mer än sin ryttare. En av föregångarna i modern tid är Christianiabike som varit så framgångsrika att namnet blivit synonymt med en trehjulig lastcykel. Som namnet antyder startade märket i området Christiania i Köpenhamn men tillverkas i dag på Bornholm. En annan dansk lådcykel är Nihola som är en modernare konstruktion där bara framhjulen svänger istället för hela lådan. Introduktionen av Nihola har lett till att en ny generation av lådcyklar sett dagens ljus. En av de senaste är även den danska och trots att den har tre hjul lutar den i kurvorna.

El-assisterad cykel

El-assisterad cykel

El-assisterade cyklar är en ganska ny cykeltyp utrustad med en motor som aktiveras när man börjar trampa. Cykeln kör inte av sig själv utan kräver att man trampar och då kommer elmotorn att hjälpa till med framdriften. Man får dock bara hjälp med framdriften upp till 25km/h, sedan får man kämpa själv. Det laddningsbara batteriets livslängd varierar mellan modellerna och prisskillnaderna är stora. Batteriet sitter vanligtvis på pakethållaren och elmotorn sitter i framhjulet eller nere vid pedalerna.

En cykel med elassistans räknas som cykel om den är konstruerad på följande sätt:

  • Elmotorn kopplas in när trycket på tramporna ökar, till exempel för att göra det lättare att trampa i uppförsbackar och i stark motvind.
  • Motorn får endast förstärka kraften från tramporna och får inte ge något krafttillskott vid hastigheter över 25 km/tim
  • Motorns nettoeffekt får vara högst 250 watt.

Om en cykel med elassistans avviker från dessa krav kommer fordonet anses vara motordrivet, närmare bestämt en moped.

Kolla in vårt långtidstest av elcyklar, där vi diskuterar och utvärderar olika aspekter av 5 modeller el-assisterade cyklar.

Trekking

Trekking

Trekking är en blandning mellan mountainbike och komfortcykel, alternativt mountaibike och racer. Det förekommer lite olika variationer. Trekkingcyklar är robusta allroundcyklar som klarar både varje-dag-cyklingen till och från jobbet likaväl som en längre cykelsemester. Du sitter mer framåtlutad än på en komfortcykel vilket ger lite mer kontroll över cykeln, men inte lika mycket som man gör på en racer. Trekkingcyklar är mycket omtyckta för sin flexibilitet. Trekkingcyklar har vanligen 18-21 växlar och fälgbromsar.

Liggcykel

Liggcykel

När den tekniska utvecklingen av cykeln tog fart i slutet på 1800-talet var det många uppfinnare som ville förbättra den dominerande diamantramen. Det var främst komforten som inte var den bästa i och med den upprätta körställningen. Lösningen blev en mer utdragen cykel med ett säte istället för sadel. Denna sittcykel blev ingen succé men hittade ändå en marknad vid sidan om den allt mer dominerande standardcykeln. Ur sittcykeln utvecklades liggcykeln där målet var att skapa en effektivare cykel där mindre kraft gick åt att övervinna luftmotståndet.

I början av 30-talet började liggcykeln skörda framgångar i större tävlingar och den var plötsligt en allvarlig konkurrent till dåtidens tävlingscyklar. Det var inget som de etablerade cykeltillverkarna uppskattade så de började arbeta för ett förbud. 1934 införde UCI nya regler för hur en tävlingscykel fick se ut vilket i praktiken uteslöt liggcyklar. Eftersom tävling är det bästa sättet att utveckla och marknadsföra en cykel på stannade utvecklingen av liggcyklar upp. Det fanns inte tillräckliga resurser att driva en fristående tävlingsserie så förbudet fick långtgående följder. Liggcykeln förde en tynande tillvaro bland entusiaster som betraktades som udda. Förbudet innebar också att en myt om att liggcyklar skulle vara farliga spreds. Först i mitten på 70-talet fick liggcykeln en ny chans.

I och med oljekrisen började jakten på alternativa transportmedel och en vidareutvecklad cykel ansågs av många vara det bästa alternativet. Framförallt i USA började olika typer av liggcyklar produceras och en förening bildades för att organisera tävlingar. När väl oljan började flöda igen hade liggcyklar redan fått ett fäste på marknaden. I Danmark skapade ingenjören Carl George Rasmussen Leitra (länk), den första moderna velomobilen som var en arvtagare till cykelbilen Fantom. I USA och nordeuropa startades nya liggcykeltillverkare och framtiden såg ljus ut. Hade det inte varit för mountainbiken så hade kanske liggcykeln varit nästa stora cykelfluga. Istället blev den en nischprodukt som framförallt tilltalade teknikintresserade män.

Downhill

Downhill

Downhillcyklar är extremcyklar som används vid cykeltävlingar nerför branta terrängbackar. Cyklarna är vanligen heldämpade och mycket dyra och säljs vanligen i specialbutiker.

Engagera dig

Engagera dig
Vi är flera tusen medlemmar spridda över Sverige, men vi behöver bli fler! Vi vill se ett Sverige där cykeln prioriteras på ett helt annat sätt än idag. Ju fler vi är, ju starkare kan vi föra cyklisternas talan!

lars_stromgren_highAlla medlemmar som på något sätt vill bidra aktivt uppmuntras att anmäla sitt intresse. Det kan du göra på olika sätt:

Kontakta din lokala krets
Alla Cykelfrämjandets medlemmar tillhör en krets. Vilken du tillhör står på ditt välkomstbrev. Länkar och kontaktuppgifter finns här.

Kontakta någon i Riksstyrelsen
Välkommen att kontakta någon i riksstyrelsen direkt så lotsar vi dig i ditt engagemang. Läs gärna om varje styrelsemedlems ansvars- och intresseområden och kontakta medlemmen som ligger närmast det som du vill jobba med, så hjälper den personen dig vidare. Klicka här för kontaktuppgifter.

För våra pågående initiativ söker vi även omgående hjälp med specifika områden:

  • Webbredaktörer

Vi söker medlemmar som gärna vill bidra med att sprida fördelarna med cykling på nätet genom att hålla vår hemsida och våra sociala medier aktuella och informativa för våra medlemmar och andra besökare. Även gästbloggare är mycket välkomna. Kontakta webbredaktionen.

  • Faktasamlare

Att beskriva och dela argument för cyklingens fördelar är en nyckeluppgift för Cykelfrämjandet. Vi vill gärna grunda våra argument på den senaste forskningen och behöver därför ständigt hålla reda på ny utveckling, färska rapporter och andra publikationer inom cykel- och trafikfrågor. Därför behöver vi hjälp från dig som gillar att samla och granska fakta kring cykling, och i ett teamarbete vill hålla vår faktabas uppdaterad. Kontakta webbredaktionen om du vill hjälpa till.

  • Medlemmar till kretsstyrelser

Cykelfrämjandets lokala avdelningar – våra kretsar – är kärnan i vår verksamhet. Kretsarna jobbar med lokala cykelfrågor, håller i kontakten med trafikplanerare, lämnar remissvar på cykelplaner, organiserar lokala aktiviteter, etc. Varje krets leds av en kretsstyrelse, och alla kretsar välkomnar dig som vill bli aktiv i styrelsen för din lokala krets. Just nu söker bland annat kretsarna i Borås och Blekinge nya styrelsemedlemmar, men tveka inte kontakta din krets oavsett var du bor om du vill bli aktiv i en kretsstyrelse.

Vill du bli aktiv lokalt, men finns det ingen krets i närheten? Kontakta styrelsen för hjälp med uppstart!

Donera din cykeldata

Donera din cykeldata

Cykelfrämjandet stödjer Bike Data Project, ett projekt som bygger vidare på rörelsen kring dokumentärfilmen Bikes vs. Cars som lanserades globalt under 2015 (läs vår recension). Projektets syfte är att samla in så mycket data som möjligt från cyklister över hela världen som använder olika appar för att logga sina cykelturer. Datan ger alltså en bild av hur cyklisterna rör sig geografiskt. Intresserade trafikplanerare kan sen dra nytta av de mönster datan visar i sitt arbete för en infrastruktur som är bättre anpassat för cyklisternas resvanor.

Förutom att logga dina turer via Bikes vs Cars-appen som lanserades i samband med filmen kan du via Bike Data Projects hemsida även donera din cykeldata från de andra populära appar Strava, Runkeeper och Moves. Kopplingen görs en gång och sedan synkas din cykeldata automatiskt till Bike Data Project. Ambitionen är att bygga ut listan med kompatibla appar ytterligare.

Du kan även själv granska statistiken som har samlats in från städer och regioner över hela världen.

Donera din cykeldata du med så att vi tillsammans skapar ett än bättre dataunderlag som hjälpmedel för att göra Sverige till en bättre cykelnation och hjälpa cykelplanerare världen runt!

Europeiska Trafikantveckan

Europeiska Trafikantveckan

Precis som föregående år sedan 2002 arrangeras Europeiska Trafikantveckan runt om i Europa den 16-22 september, med stöd från Europeiska Kommissionen.
 Antalet deltagande städer har ökat år från år.

Kampanjen syftar till att ge medborgarna möjlighet att upptäcka alternativa sätt att förflytta sig än genom att använda personbilen. Vinsterna är mindre klimatpåverkan, renare luft, bättre tillgänglighet för alla trafikanter, bättre hälsa, minskat buller och bättre trafiksäkerhet.

Årets tema
 är ”Våra gator – vårt val”. Fokus detta år är livskvalitet.

Cykelfrämjandet och Energikontoren Sverige samverkar i ett nationellt projekt för att stötta aktiviteter under Trafikantveckan. Projektet sprider bland annat tips och goda exempel, ordnar nationella tävlingar mellan kommuner och stöttar med pressmeddelanden och mediakontakter.

Deltagande städer i år och tidigare år, samt vilka aktiviteter och bestående åtgärder de har satsat på, kan du hitta på:
www.trafikantveckan.nu och www.mobilityweek.eu/cities/

Läs mer om Europeiska Trafikantveckan på www.mobilityweek.eu och www.naturvardsverket.se/trafikantveckan.

Sida 4 av 512345