Cykla på vattnet med waterbikes

Cykla på vattnet med waterbikes

Spenderar du sommaren i Stockholm, eller har du vägarna förbi? Passa på och testa Stockholm Waterbikes, ett nytt inslag i paletten av sommaraktiviteter med cykelkaraktär. Cykelfrämjandet fick inbjudan att prova på, läs här om våra erfarenheter.

Efter att tidigare ha haft sin hemvist vid Hornstulls marknad har Stockholm Waterbikes precis flyttat lite längre österut, till Årstalundens båtklubb. Vi blir välkomnade av grundaren Lee Rosario, som redan har förberett två waterbikes till oss – vi behöver bara hoppa upp i sadeln. Cyklarna från leverantören Schiller beskrivs bäst som en spinningcykel på en flytande plattform, har (såklart) rem i stället för kedja och kostar $4500-$5500 ex moms.

Då hemsidan beskriver att man inte blir blöt under turen har vi inte tagit på oss några badkläder, vilket absolut inte behövs. Men nu på plats känns det faktiskt mycket lockande att ta ett dop under turen. Som kompromiss tar vi i alla fall av oss skorna så att vi kan doppa fötterna i vattnet. 

Det tar bara några sekunder att känna sig bekväm på en waterbike. De känns mycket stabila, och styrningen är förvånansvärt responsiv. Det går även oväntat bra att få upp farten, trots att kadensen inte är konstant utan styrs av propellerns kontaktmoment med vattnet.

Inom ett fåtal minuter får vi höra den första kommentaren från en passerande fritidsbåt. Någon ropar och gestikulerar skämtsamt och något stolt över sin egen fyndighet: ”VAR ÄR HJÄLMEN?!?” Efter honom är det många andra ute på vattnet som får ett leende på läpparna och hälsar glatt så fort de ser oss trampa på våra otypiska vattenfordon, vilket även höjer vår upplevelse.

I en lugn takt rundar vi Årsta Holmar, och tar ibland en liten paus från trampandet för att ta in omgivningen. Men likheten till en spinningcykel ger oss intrycket att en waterbike-tur även kan vara ett perfekt utomhusalternativ till ett härligt spinningpass. Efter ca 1,5 timme avrundar vi turen och tar oss tillbaka till Årstalundens båtklubb.

Allt om allt en väldigt kul cykelaktivitet som vi varmt rekommenderar. Sugen på att testa själv? Det är bara att gå in på stockholmwaterbikes.se och boka. Regelbundet ordnas det även guidade gruppturer, kontakta Lee för mer info.

Premiär: cykelpodden Encyklopedin

Premiär: cykelpodden Encyklopedin

Encyklopedin är Cykelfrämjandets nya podcast som handlar om allt om cykling och cyklar – från infrastruktur och politik till cykelkultur och design.

I det första avsnittet tar Lars Strömgren och Linda Kummel ett grepp om arbetet med den nya nationella cykelstrategin som presenterades av den socialdemokratiska infrastrukturministern Anna Johansson den 2 december.

Det blir även en intervju med Klaus Bondam som är vd för Dansk Cyklistforbund, där vi får höra hans syn på den svenska cykelstrategin och Danmarks egna cykelsatsningar.

Dessutom diskuterar Lars och Linda kring det framgångsrika projektet Cycling England som kan bli en viktig förebild för den svenska strategin.

Du kan lyssna på det första avsnittet via spelaren här nere, genom att söka på ”Encyklopedin” i iTunes eller podcast-appen på iOS, surfa till Encyklopedins kanal på SoundCloud eller via SoundCloud-appen för iOS och Android.

Cykelutbildning i fokus på konferens

Cykelutbildning i fokus på konferens

cykelframjandet-konferens-cykelutbildning

Cykelfrämjandets inspirationskonferens på Färgfabriken i Stockholm 21-22 november handlade om cykelutbildning.

Dag ett bjöd på handfasta övningar. Thomas Rörby från Cykelköket i Solna var på plats med en mobil ”gör det själv”-cykelverkstad, Eva Lind-Båth visade upp hur det går till när man utbildar vuxna att cykla och Ian Fiddies väckte frågan ”vad är det vi gör när vi cyklar?” med en övning i vad som kallas medveten cykling.

Efter lunch berättade Björn Engström, Fabienne Roux, Eva Lind-Båth och Elisabeth Kempe om sina erfarenheter att organisera cykelutbildningar i lokala kretsar i Uppsala, Göteborg och Stockholm. Amer Aslam stod för den akademiska vinklingen genom att presentera sitt examensarbete om effekterna av cykelutbildning. Efter det höll Angela van der Kloof, ledande expert i området från Tilburg, Nederländerna, i en workshop där konferensdeltagarna bland annat fick uppleva hur olika sätt att cykla påverkar känslan av säkerhet.

Söndagen ägnades åt hur man lär barnen att ha kul på två hjul. Christina Nordam Andersen från danska Cyklistförbundet, presenterade de kampanjer och koncept som används av vår systerorganisation för att höja cykelkunskaperna bland danska ungdomar. Jennie Fasth tog över med en presentation om vad en vi kan göra för att sätta cykling i fokus på skolor. Sist i passet presenterade Gustav Lorenz Cykelfrämjandets projekt ”Vi Rullar Fritt”.

Efter lunch fortsatte programmet med Ian Fiddies, Fabienne Roux och Thomas Rörby från Cykelköken i Göteborg och Solna fakta kring Cykelköksverksamheten: att lära folk att laga cyklar kan leda till så mycket mer än lagrade cyklar! Dagen avrundades med en gruppdiskussion om hur vi tar nästa steg i att ytterligare sätta cykelutbildning på agendan.

Under konferensen presenterades även Cykelfrämjandets nya cyklingkursmanual. Läs den och mer om vårt arbete med cykelutbildningar på cykelframjandet.se/utbildning.


Ladda ner presentationsmaterialet från konferensen

Björn Engströms presentation om cykelutbildningar i Uppsalakretsen

Eva Lind-Båth och Elisabeth Kempes presentation om cykelutbildningar i Storstockholmskretsen

Fabienne Rouxs mini-broschyr med trafikregler, samt instruktioner hur man viker den här och här

Amer Aslams KTH-examensarbete om effekterna av cykelutbildning för vuxna samt hans presentation.

Angela van der Kloofs workshopspresentation

Christina Nørdam Andersens presentation av danska Cyklistforbundets arbete med barncykling


Dela glädjen, bli cykelinstruktör!

Dela glädjen, bli cykelinstruktör!

Tisdag 29 september är det återigen dags för en cykelinstruktörskurs. Kursen vänder sig till alla som känner sig manade att göra en insats för att få andra att lära sig cykla, för miljöns skull, i jämlikhetens namn eller bara för att det är roligt att se andra bli glada.

Kurserna i Cykling för vuxna som inte kan cykla är en framgång med många nöjda elever och ännu fler på kö. Fler instruktörer behövs med olika inriktning, anpassare av cykeln, banläggare, uppmuntrare och huvudansvarig, så alla kan hitta sin nisch.

Under 2014 har vi haft i Stockholmsområdet haft 13 kurser med 150 deltagare. Under våren 2015 har vi haft 7 kurser och nu i höst är 6 av 9 planerade kurser avslutade.

Det är vår Storstockholmskrets som anordnar. Alla som vill kan anmäla sig, oavsett hemort.

Tid: tisdag den 29 september 2015 kl.16.30
Plats: Villa Odin, Spetsgatan 4, Solna (gångavstånd från Solna pendeltågstation eller tvärbanan)
Villa Odin ligger granne med Olle Olsson huset i Hagalund och Cykelköket är inrymt i ett litet rött hus på gårdsplanen.

Agenda
16.30 Någonting att äta och visning av filmer.
17.00 Genomgång av hur en cykelkurs kan vara upplagd.
17.30 Övning i att leda kurs (presentation, uppvärmning, affirmationer).
18.15 Paus med förfriskningar
18.30 Praktisk träning i hur man anpassar en cykel till eleven, skruvar av och på trampor, hur man sänker sadlar m.m. Thomas Rörby på Cykelköket visar.
19.30 Vad Cykelfrämjandet står för
19.45 Avslutning med utvärdering

Anmälan till Eva-Lind Båth, e-post: eva.lind-bath@telia.com, tel. 08 649 01 86 och mobil 0768 16 55 29.

Utbildningen är gratis och Cykelfrämjandet bjuder på förtäring.

Cykel på tåg: 3 perspektiv

Cykel på tåg: 3 perspektiv

Cykelfrämjandet har prioriterat att få med cyklar på tåget i Sverige. I medlemstidningens artikelserie har inblandade operatörer, politiker och cyklister gett sin syn på varför de bara får plats på ett fåtal tåg och hur de skulle kunna få plats på fler. Läs alla tre delar av artikelserien här.

Klicka på respektive artikel för att få upp den som pdf.

cykel-pa-tag-tagbolagetcykel-pa-tag-politiker cykel-pa-tag-cyklister

Brinner du för möjligheten att ta med cykeln på tåg, och vill du påverka? Gå med i vår arbetsgrupp som jobbar med detta tema.

Årets CykelTuristVecka på bild

Årets CykelTuristVecka på bild

Årets CTV har lockat runt 300 cyklister till Karlstad. Cykelturerna gick i alla väderstreck och under onsdagen samlades alla för den traditionella kortegen som drog genom staden. Vid den efterföljande picknick-lunchen kom även beskedet att CTV-staden 2016 blir Trollhättan och 2017 är det Halmstads tur.

Följ med på turen genom bilder på några av deltagarna 2015.

Foto: Hanna Mi Jakobson

Almedalsvecka med cykelfokus

Almedalsvecka med cykelfokus

Under Almedalsveckan 2015 satte cyklisterna sitt avtryck på den politiska agendan. Seminarier tog upp cykelns plats i samhället, SVT sände debatt om trafikkonflikten och Sverige duellerade mot Danmark i en panelshow.

Foto: Hanna Mi Jakobson

Se debatten i SVT Play ingångstid 26:20

Ladda ner cykelevent-listan för Almedalsveckan 2015 här.

Kattegattleden invigd

Kattegattleden invigd

Sveriges första nationella cykelled, Kattegattleden, är nu högtidligen invigd.

Evenemanget ägde rum i Halmstad på Svenska flaggans dag och det blev en riktig folkfest.  Många aktörer ville vara delaktiga för att göra leden till en succé. Till exempel invigde Marknad Varbergs Jannike Åhlgren leden med ett pling, och Steninge Vandrarhem passade på att fira invigningen med SM i grötkokning – med världsmästaren från Skottland på plats.

Leden är 37 mil i längd, till största delen bilfri. Men det finns tyvärr några tämligen hårt trafikerade sträckor, bland annat vid Falkenberg.

En helt ny och bra hemsida berättar det mesta om leden, besök Kattegattleden.se.


På bilden från vänster till höger: Ewa Östling, vd för Visita; Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet; Tomas Brühl från Visit Sweden.

Cykelfrämjandet delar ut uppsatsstipendium

Cykelfrämjandet delar ut uppsatsstipendium

När cyklingen ökar finns stora möjligheter till vinster för samhället. Det finns också utmaningar i att till exempel ge alla cyklister en god cykelmiljö genom utbyggd infrastruktur. För att stimulera forskning om cykling instiftar Cykelfrämjandet ett uppsatsstipendium om 10 000 kr.

Nu i veckan pågår den årliga, världskonferensen om cykling, Velo-City, i franska Nantes. Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren finns på plats för att delta i diskussionerna kring hur man kan förbättra cykelmöjligheterna, samt lära av olika internationella erfarenheter. Lars har även blivit vald till vice ordförande i European Cyklists’ Federation.

– Det känns bra att vara här och är intressant att se hur man arbetar med cykling i andra länder. Det finns många goda internationella exempel. Genom kunskapsutbytet kan Sverige lära av andra länder, säger Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandets riksorganisation och nyutnämnd vice ordförande i European Cyklists’ Federation.

Cykling är på agendan och det är inte bara i Sverige man ser en våg av nya cyklister. Cykeln har länge varit ett transportslag på undantag och den ökande cyklingen ställer nya krav på infrastruktur. Det skapar också nya möjligheter för samhällsutveckling. För att utveckla kunskapen kring cykling inrättar Cykelfrämjandet ett nytt stipendium för studentuppsatser.

– Vi kan se att det finns många kunskapsluckor att fylla, till exempel om hur man ska förändra hur man planerar städer och vilka effekter cyklingen har på samhällsekonomi och folkhälsa. Därför vill vi underlätta för studenter att studera cyklingen på olika sätt, berättar Lars Strömgren.

– Studenter är varmt välkomna att nominera sina uppsatser för stipendiet. Det ska bli intressant att tillsammans med juryn få ta del av nya, spännande studier om cykling, säger Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren.

Läs mer om Cykelfrämjandets uppsatsstipendium.

Bröder cyklar för den goda saken

23dagarsydDe två bröderna och cykelfrämjarna Peter och Ulf Tengbrand cyklar för att samla in pengar till prostatacancerforskning. De startade den 20 maj på skidor vid Treriksröset och när vägen tog vid bytte de till cyklar. Planen är att trampa sig ända ner till Smygehuk under totalt 23 dagar.

Följ bröderna genom hela Sverige, och ner till sydspetsen där de ska gå i mål den 11 juni, på bloggen http://tjugotredagarsyd.blogg.se


Uppdatering 19 juni 2015:

De två bröderna och cykelfrämjarna Peter och Ulf Tengbrand har tagit sig i mål.

De har trampat sig igenom hela Sverige på längden för att samla in pengar till prostatacancerforskning. Målet var att få in 100 000 kronor, vilket de översteg med en total insamlingssumma på 156 000 kronor.

De startade den 20 maj på skidor vid Treriksröset och när vägen tog vid bytte de till cyklar. Planen var att trampa sig ända ner till Smygehuk under totalt 23 dagar. En tidsplan som de höll när de hade avverkat 225 mil.

– Det blev 161 timmar i sadeln, säger en stolt Peter Tengbrand.
Väderleken under resan började med regn och slutade i solsken.
– Vi är helt nöjda, säger Peter Tengbrand.

Cykeln i kollektivtrafiken prioriteras

Cykeln i kollektivtrafiken prioriteras

Cykelfrämjandet har bestämt sig för att prioritera frågan om cykeln i kollektivtrafiken. Med en nytillsatt arbetsgrupp kommer vi bland annat att påverka politiskt och vi har frågat partierna om de kan tänka sig att lagstifta för att få med cyklarna på tågen.

socialdemokraterna-ikonSOCIALDEMOKRATERNA
”Vi anser att resenärerna måste ges betydligt bättre förutsättningar för att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken. Tågoperatörerna ska använda sig av tåg där resenärerna kan medföra cykel där det är berättigat och efterfrågan finns. Genom ett sånt krav bidrar vi på ett seriöst sätt till ett klimatsmart samhälle, bättre folkhälsa, minskad trängsel i våra städer och även till att utveckla cykelturismen. ”


miljopartiet-ikonMILJÖPARTIET
”Den nya kollektivtrafiklagen bör kompletteras så att det blir obligatoriskt att ställa krav på både upphandlad och kommersiell trafik så att resenärerna ska kunna ta med sig cykel på kollektivtrafiken. Kravet bör utformas så att det inte tränger ut resenärer.”


moderaterna-ikonMODERATERNA
”Nej, vi anser inte att politiker ska fatta den typen av beslut. Snarast är det de som levererar trafiken som bör ta fasta på kundernas önskemål.”

 


center-ikonCENTERPARTIET
”Det finns redan EU-förordning som påbjuder detta. Vi vill se förbättrade möjligheter för att förenkla ”hela resan”. I detta ligger ett arbete att verka för smidiga övergångar mellan cykling och andra trafikslag, som exempelvis tåg. Cykelpooler och trygga och säkra cykelparkeringar är två utmärkta exempel. Vi tror på en närodlad politik som i denna fråga innebär att beslut om att tillåta cyklar ombord på bussar och tåg i största möjligaste mån bör beslutas på lokal och regional nivå, där ju övriga beslut om kollektivtrafik fattas.”


vanster-ikonVÄNSTERPARTIET
”Ja, vi vill stimulera användandet av cykel som färdmedel och kommer därför att verka för att möjliggöra medtagande av cykel vid resor med såväl buss som tåg. Vi har i riksdagen efter valet lagt förslag om att Trafikverket bör få befogenhet att ställa krav på att tågoperatörer ska använda sig av tåg som kan medföra cykel där det är berättigat och efterfrågan finns från resenärer. ”


kd-ikonKRISTDEMOKRATERNA
Cykelutredningen har bland annat haft i uppdrag att se över de regler och andra förutsättningar som påverkar möjligheterna att ta med cykel på tåg och buss. Cykelutredningen bereds nu inom regeringskansliet.

 


folkpartiet-ikonFOLKPARTIET
Folkpartiet vill göra det enklare att ta med cykeln i kollektivtrafiken. Detta är något som avgörs i respektive landsting, och på många håll är det Folkpartiet som är pådrivande. Ju fler som t.ex. kan ta med cykeln på pendeltåget, desto fler kan låta bilen stå. Det tjänar miljön på.


fi-ikonFEMINISTISKT INITIATIV
”Det ligger helt i linje med Fi:s politik att arbeta för en ökad flexibilitet och förbättrade möjligheter att använda cykel som transportmedel. Upphandlingar är ett viktigt verktyg för att ställa miljökrav och vi ser gärna att möjligheterna att tillåta cykel ombord på tåg förbättras och att krav på detta ställs i upphandlingar. Det måste dock gå hand i hand med en kraftig utbyggnad av spårtrafiken.”


sd-ikonINGET SVAR FRÅN SVERIGEDEMOKRATERNA

 

 

 


Kontakta oss om du vill vara med i Cykelfrämjandets arbetsgrupp för cykel på tåg.

Kampen om gatuutrymmet

Kampen om gatuutrymmet

När trafiken tätnar i städerna skapas konflikter i gatuutrymmet. Vi har frågat företrädare för bilbranschen och cykelbranschen vad det finns för lösningar för att få ett bättre trafikklimat.

Klas-ElmKlas Elm är VD för nya Svensk Cykling. Han anser att cyklingen behöver pengar, yta och framkomlighet för att skapa fred i trafiken.

Märker ni av någon trafikkonflikt mellan bilister och cyklister?
”Ja det gör vi. Kampen om ytan hårdnar. Från att bilister tidigare har tilldelats allt utrymme mellan husen, förutom trottoarer, behöver cyklister nu prioriteras högre. Eftersom cyklister och gående heller inte passar på samma yta, måste hela trafikmiljön prioriteras om. Det har blivit trängre och kampen om framkomlighet ökar. Det blir konflikt mellan alla olika trafikslag. Men det är nu under ett övergångsskede. Jag tror det kommer att lugna sig när väl ändringarna är genomförda. ”

Hur yttrar det sig?
”Det finns mycket ilska och aggressivitet hos många trafikanter i alla grupper. Om alla visade varandra mer hänsyn skulle mycket vara bättre. Det gäller från alla håll. Sedan är många obetänksamma eller i värsta fall inte så smarta. Dom som parkerar bilen i en cykelbana, parkerar nog precis framför övergångsställen också – inte så smart. Aggressiv bilkörning är en fara för alla trafikanter, inte bara cyklister. ”

Vad anser ni att det beror på?
”Dagens trafikmiljö bygger på gårdagens trafiksituation. Nu behöver den ändras. ”

Hur kan cykelbranschen förbättra trafikklimatet?
”Genom att bli fler. Varje bilist som börjar cyklar gör ju underverk för trafikklimatet och även för kvarvarande bilister.”

Vilka åtgärder behövs i form av lagstiftning och trafikregler?
”Många. I princip kan man säga att kampen står på tre arenor i prioriteringsordning: Resurser i form av pengar, Yta i form av fördelning samt Framkomlighet i form att prioritering i utformandet av trafikregler.”

Hur ställer ni er till den nya lagen där cyklister över 15 år själva får välja om de vill cykla på cykelbanan eller körfälten?
”Ett mycket viktigt beslut. Inte bara är det en stor symbolfråga – principen att cyklisten bäst själv kan avgöra om hen vill cykla i kör- eller cykelbanan. Det är också en viktig fråga när det gäller snabb framkomlighet. ”

Hur ställer ni er till ett minimiavstånd för bilar när de passerar cyklister?
”Vi har ingen uttalad åsikt om det – än.”

Vilka åtgärder behövs i form av infrastruktur?
”Pengar och yta. Bygg cykelbanor så kommer cyklisterna.”

Är det rimligt att bilismen får mindre utrymme när cyklismen ökar och behöver mer utrymme?
”Ja.”

Hur kan cyklister själva främja trafiksäkerheten och trafikklimatet?
Definitivt. Bara för att man är cyklist är man ingen ängel. Det är många cyklister som borde skärpa till sig och visa andra trafikanter, av alla slag, mer hänsyn.”


Bertil-MoldenBil Swedens VD Bertil Moldén och dess samhällspolitiska chef Jessica Alenius säger att de länge har verkat för en nollvision.

Märker ni av någon trafikkonflikt mellan bilister och cyklister?
”Nej inte generellt. Synergin är desto viktigare, det vill säga att transportslagen kompletterar varandra. De flesta familjer behöver både bil och cykel för att få ihop livspusslet med att hämta/lämna barn, ta sig till och från arbetet och fritidsaktiviteter.  Egentligen är det fel att tala om ”bilister” och ”cyklister”. Resandet handlar om att komma fram. Rörlighet och mobilitet är inte ett självändamål. Det viktiga är tillgänglighet och att smidigt komma fram till sitt mål. För att få en fungerande och hållbar trafik måste hänsyn tas till hela resan, från start till mål, som i de flesta fall sker med olika färdsätt. Vi är alla ”blandare”, dvs vi använder olika transportmedel; cykeln, bilen eller kollektivtrafiken för olika ändamål. ”

Hur yttrar det sig?
”I centrala Stockholm är det flera cyklister som inte beaktar rödljus ej heller enkelriktade gator samt cyklar över övergångsställen. De konflikter som finns beror framför allt på bristande väginfrastruktur för alla trafikslag, samt individers brist på hänsyn till medtrafikanter och sig själva.”

Vad anser ni att det beror på?
”Bristande infrastruktur för alla trafikslag är en orsak. Individen har dock till slut ansvaret för att framföra sitt fordon på ett säkert sätt. Stress kan leda till ovilja att ta hänsyn och samsas med sina medtrafikanter. Dessvärre blir cyklisterna allt snabbare och flera kör mot klockan såväl morgon som kväll o då sparar man några minuter per resa genom att göra enligt svaren på fråga 2. Därtill kommer nu alltfler o snabbare elcyklar vilket ökar hastigheterna väsentligt.”

Hur kan bilbranschen förbättra trafikklimatet?
”Biltillverkarna lägger stora resurser på att ta fram integrerade säkerhetssystem som bidrar till att minska antalet olyckor med oskyddade trafikanter. Moderna lastbilar utrustas exempelvis med radar för att täcka in döda vinklar framförallt vid högersvängar Fordonsindustrin har länge deltagit i arbetet med Nollvisionen som har visat sig mycket framgångsrikt när det gäller att minska omkomna och skador i trafiken. ”

Vilka åtgärder behövs i form av lagstiftning och trafikregler?
”Samhället bör göra det lättare att ta cykeln men även förbättra för den som väljer att ta bilen. Varje transportslag bör få förutsättningar att bli så effektivt som möjligt. Först då kan hela transportkedjan och hela transportsystemet bli robust. En ökad effektivitet i transportsystemet kräver ett väl fungerande samspel mellan trafikslagen. Det bör således skapas rättvisa och långsiktiga spelregler för alla transportslagen. Vi bör sträva efter ett transporteffektivt samhälle där samhället uppmuntrar till intermodala transporter genom att tänka på hela resan från start till mål. Idealiskt vore att ha helt separerade körfält eller tom helt dedikerade cykelgator så konflikter inte ens uppstår med fotgängare.”

Hur ställer ni er till den nya lagen där cyklister över 15 år själva får välja om de vill cykla på cykelbanan eller körfälten?
”Lagen är antagen. Det återstår att utvärdera vilka effekter den får. I tätortsmiljöer behöver alla transportslagen samsas för att framkomligheten ska bli så stor möjligt för individen. Dessvärre tycker flera cyklister – på typ Norra Kungsvägen på Lidingö – att den dedikerade körbanan är ” för långsam” och väljer istället att susa fram på 70 vägen istället. Så det naturliga svaret borde vara att där det finns en dedikerad cykelbanan så skall den användas – för om inte varför skall vi då bygga fler?”

Hur ställer ni er till ett minimiavstånd för bilar när de passerar cyklister?
”Cyklisten är så pass oskyddad i förhållande till bilen så ett avstånd kan vara bra för att minska olycksrisken. Vi som lärde oss cykla på ” Stingpinnens tid ” tycker att detta fungerade alldeles utmärkt – återinför STINGPINNEN !!!”

Vilka åtgärder behövs i form av infrastruktur?
”Runt storstäderna behövs det mer infrastruktur för att framkomligheten ska öka. Av allt resande står vägtrafik för nära 90 procent i Sverige. Väginvesteringar leder till ökad mobilitet för både de som tar bussen, bilen, cykeln eller sina egna ben. Vi vill bygga klart ringleden runt Stockholm med en Östlig förbindelse. Här skulle man kunna bygga både bilväg och cykelväg om man tänkte lite utanför ”boxen”. Exempelvis borde det vara möjligt att parkera bilen vid en infartsparkering och sedan smidigt kunna ta en cykel sista biten in till city. Det allra bästa vore om cykeln fanns med på planeringsstadiet för nytillkommande vägar som en naturlig del av infrastrukturen- först då blir det riktigt bra och gärna med planskilda korsningar Exempel: Mötesseparerade (”2+1” eller liknande) vägar är bra för trafiksäkerheten, men kan i vissa fall leda till att framkomligheten med cykel försämras utanför storstan. När en väg mötessepareras bör därför behovet av en separerad cykelbana beaktas.”

Är det rimligt att bilismen får mindre utrymme när cyklismen ökar och behöver mer utrymme?
”Kloka framkomlighetsåtgärder är bra för alla trafikslag. Varje transportslag behövs och i olika delar av Sverige finns det olika förutsättningar. På vissa platser är det bra för framkomligheten om cyklisterna kan få mer utrymme. På andra kan det vara bussar, lastbilar eller bilar som behöver mer plats. Åtgärder bör innebära att de som behöver kommer fortare och smidigare fram. Med en klok planering / trimning finns plats för både och – en helhetslösning.”

Hur kan bilister själva främja trafiksäkerheten och trafikklimatet?
”Precis som övriga trafikanter, främst genom att respektera trafikreglerna, visa hänsyn till medtrafikanter och använda lämplig säkerhetsutrustning. De som väljer att ta bilen måste självklart respektera de trafikregler som gäller, men det gäller även de andra transportslagen. En bättre dialog samt utbildning i körskolorna inför körkortstagande skulle väsentligen öka samspelet i framtiden till gagn för alla inblandade parter.”

Sida 1 av 512345