För ökad och säker cykling!

För ökad och säker cykling!

 

Cykelfrämjandet arbetar för en ökad och säker cykling för fler. Vi har tagit fram detta 8-punktsprogram med åtgärder som behöver förverkligas för att vi ska nå våra mål.

En ökad användning av cykel leder inte bara till bättre ekonomi och hälsa för den enskilda individen utan även den samhällsekonomiska vinsten är omfattande. Lägre kostnader för sjukvård, minskad risk för långvarig sjukdom och ohälsa samt minskad sjukfrånvaro innebär miljardbelopp för samhället. Och då är vinsterna i form av attraktivare städer och ökad framkomlighet för andra trafikslag inte ens inräknade.

Potentialen för ett ökat cyklande är stor då hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer, ett cykelavstånd som de flesta klarar av. Cykeln är fri från utsläpp och använder alltid förnybar energi. I realiteten är cykeln det enda riktiga miljöfordonet. För många är cykeln också en viktig del av fritiden, både för motion och som ett sätt att
se mer av världen. Vi tror att Sverige har alla förutsättningar för att bli ett cykelvänligt samhälle. Cykelfrämjandets
främsta uppgift är därför att verka för att fler ska kunna uppleva och bidra till alla de fördelar som en ökad cykling
ger. Så att vi kan nå vårt mål med ökad cykling för fler, men även attraktivare och säkrare cykling för dem som
redan cyklar.

 

 

Ladda ner vårt nya 8-punktsprogram

Bättre vägar ökar säkerheten – inte hjälmtvång

Hjälmanvändning lyfts ofta fram som den enda möjliga åtgärden för att öka säkerheten bland cyklister. Men nyttan är omtvistad inom forskningen och NTF:s ständiga krav på hjälmtvång tar fokus från det som har bevisad effekt. Det bästa sättet att öka trafiksäkerheten är att satsa på bättre cykelinfrastruktur, menar Cykelfrämjandet.

I ett utspel upprepar NTF kravet på hjälmtvång: “Om det inte införs en obligatorisk cykelhjälmslag för alla kommer det krävas betydande påverkansinsatser”, skriver generalsekreterare Marie Nordén i ett pressmeddelande. Men det är ett krav som får Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren att ifrågasätta NTF:s prioriteringar, faktaunderlag och avsikter.

– Att propagera för en lag som har osäker effekt och inte med ett ord nämna sådant som utan tvekan skulle rädda liv och minska skadorna tycker vi är djupt beklagligt. Det sänder signalen att säkerheten enbart är cyklistens ansvar och tar fokus från sådant som forskarna är rörande överens om skulle ge stor effekt: bättre infrastruktur och bättre drift och underhåll, säger Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren.

Den olycksstatistik som finns visar tydligt att undermålig infrastruktur är den stora risken för cyklister.

– I tider där “fake news” som begrepp har letat sig in i den politiska debatten är det avgörande att basera sina uttalanden på fakta och evidens. Därför är det bekymmersamt att NTF i sitt strategidokument 2015-2017 utmålar de höga kraven på evidensbaserade metoder som ett problem. Det är viktigt att redogöra för faktauppgifter och ha en saklig debatt så att vi gemensamt kan lösa de verkliga trafiksäkerhetsproblemet. Vi behöver enas om vissa grundläggande faktauppgifter och att hävda att införandet av en hjälmlag är det bästa sättet att minska olyckorna bland cyklister saknar evidens, menar Lars Strömgren.

Enligt en rapport från VTI är bristande drift och underhåll samt utformningen av vägarna orsaken till 59 procent av alla cyklisters singelolyckor. Ytterligare 10 procent av olyckorna beror på samspel med övriga trafikanter, där en tydligare vägutformning troligen kan minska denna typ av olyckor.

– Hjälm kan i vissa fall hjälpa när olyckan är framme. Men det är också av avgörande betydelse att titta på varför olyckorna inträffar från första början – precis det som nollvisionen har gjort när det gäller motorfordonstrafiken, säger han.

En hjälmlag skulle leda till 8 färre allvarligt skadade per år till 2020, enligt Trafikverkets bedömning. Säkrare cykelinfrastruktur skulle årligen leda till 78 färre allvarligt skadade, sänkt fart i tättbebyggt område 48 färre allvarligt skadade, bättre vinterväghållning för cyklister skulle leda till 38 färre skadade. Dessa tre områden skulle tillsammans ge 164 färre allvarliga olyckor varje år.

– Det är beklagligt att trafiksäkerhetsorganisationer som NTF fortsätter att framhålla hjälmen som den helt avgörande faktorn för att öka säkerheten, när forskningen så tydligt pekar åt ett annat håll. Det finns goda skäl för cyklister att använda hjälm. Men att göra det till lag är något helt annat, säger Lars Strömgren.

Internationella erfarenheter visar att hjälmtvång snarare kan öka olycksrisken för de som cyklar. I de få länder som har infört en sådan lag, exempelvis Australien, har cyklingen minskat drastiskt. Det har medfört att olycksrisken har ökat och att incitamenten för att bygga bättre cykelinfrastruktur minskat.

Enligt Lars Strömgren skulle en hjälmlag riskera att få samma konsekvenser i Sverige och stå i bjärt kontrast till målen om ökad cykling och förbättrad folkhälsa.

– Cykelinfrastrukturen i Sverige är kraftigt underfinansierad i relation till hur stor andel som faktiskt cyklar, och så har det varit i årtionden. Vi måste få en säkrare trafikmiljö för alla oskyddade trafikanter och då måste vi uppmuntra fler att börja cykla istället för att ta bilen. Därför kräver Cykelfrämjandet att politikerna går från ord till handling och gör en ordentlig satsning på cyklingen, säger Lars Strömgren.

Enligt forskning och erfarenheter från länder med hög cykelandel sjunker andelen döda och svårt skadade cyklister per kilometer i takt med att cykelandelen ökar. Fenomenet kallas safety in numbers. Detta beror till viss del på att städer med hög cykelandel har arbetat med säkerheten i cykelnätet, men också på att en större mängd cyklister i trafikmiljön gör bilister mer uppmärksamma på cyklisternas närvaro.

Enligt en rapport från organisationen Cycling England skulle fördubblad cykling minska riskerna med en tredjedel. I Nederländerna ökade cyklingen med 45 procent mellan 1980-2005. Under samma period minskade antalet förolyckade cyklister med 58 procent.

Fakta: Allvarliga skador bland cyklister
• Knappt hälften av de allvarliga skadorna är på armar och axlar.
• Av de allvarliga skadorna bland cyklister är 9 procent huvudskador.
• Av moderata skador är 7 procent huvudskador.
• Av alla skador är 6 procent huvudskador.

Källa: VTI

Tabell 4. Räkneexempel på olika åtgärders och insatsers potentiella effekter till 2020.
Effekt
Tillstånd Åtgärd Färre omkomna på årsbasis Färre allvarligt skadade på årsbasis
Säker cykelinfrastruktur Nya föreskrifter och utformningskrav för utformning och skötsel av säker cykelinfrastruktur 1 78
Säkra kommunala gator 40 km/tim ersätter 50 km/tim som bashastighet inom tättbebyggt område 6 48
Säkra motorfordon Alla tjänstebilar får tillvalsutrustning för säkerhet 5 45
Säker cykelinfrastruktur Skärpta standardkrav och bättre uppföljning av vinterväghållning för cyklister 0 38
Hastighetsefterlevnad En fjärdedel av trafiken använder stödjande system för rätt hastighet 4 28
Säkra kommunala gator Fördubblad utbyggnad av säkra passager på kommunala gator 6 26
Säkra statliga vägar Vägbanor med godkänd friktion, fri från rullgrus 0 20
Ökad cykelhjälms-användning Hjälmkrav, ålderskrav och hastighetsgräns införs för nyttjande av snabbcykelvägar 1 8
Säkra statliga vägar Var tionde GCM-passage på statligt vägnät åtgärdas 3 7
Säkra motorfordon Hälften av alla bussar får eftermonterad kollisionsvarning för oskyddade och upphinnande 1 5
Ökad cykelhjälms-användning 20 kommuner genomför riktade och koordinerade aktiviteter för ökad, frivillig cykelhjälmsanvändning 1 5
Säkra statliga vägar Olycksdrabbade 70-sträckor sänks till 60 km/tim 1 3
Nykter och narkotikafri trafik Utandningsprov som motsvarar effekten av minst 2 miljoner slumpvisa prov (samma nivå som 2014) 0 0

Källa:
Översyn av etappmål för säkerhet på väg till 2020 och 2030, med en utblick mot 2050.
Författare: Johan Lindberg, Johan Strandroth, Lars Ekman, Sofia Persson, Therese Malmström.
Publikationsnummer: 2016:109.
ISBN: 978-91-7467-995-3.
Utgivningsdatum: December 2016.
Utgivare: Trafikverket.

Skillnader i snöröjning av cykelvägar

Skillnader i snöröjning av cykelvägar

Allt fler väljer att vintercykla. Men hur cykelbanorna snöröjs och halkbekämpas skiljer sig stort mellan landets kommuner. Sex av tio kommuner har inte gång- och cykelbanor som högsta prioritet, visar Cykelfrämjandets undersökning.

– Underhållet av cykelbanorna är en av de viktigaste faktorerna för att fler ska välja att cykla också på vintern. Dessutom är det ett av de bästa metoderna för att minska olyckorna. Det är förvånande att många kommuner fortfarande inte prioriterar detta, säger Lars Strömgren som är ordförande i Cykelfrämjandet.

Drygt fyra av tio svarande kommuner uppger att gång- och cykelbanor prioriteras högre än bilvägar i instruktionen för snöröjning och halkbekämpning. Strax över hälften uppger att snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar ska ske samtidigt som bilvägar.

Bara tre av de svarande kommunerna uppger att de prioriterar bilvägar framför cykel- och gångvägar.

– Trots att det skulle kunna bli betydligt bättre, tycker jag att kommunerna tar den här frågan på allt större allvar. Det tror jag dels beror på att fler faktiskt cyklar mer, men dels också att kommunerna inser att cykeln är framtidens transportmedel, säger Lars Strömgren.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes genom en webbenkät som skickades till alla landets kommuner. 156 kommuner har svarat, vilket innebär en svarsfrekvens på 54 procent.

Nytt avsnitt av Encyklopedin om vintercykling

Nytt avsnitt av Encyklopedin om vintercykling

Encyklopedin är Cykelfrämjandets podcast som i detta avsnitt handlar om vintercykling. – Varför ökar vintercyklandet? – Vad ska man tänka på när man cyklar på vintern och vad ska man önska sig i julklapp? Detta och mycket annat diskuteras av Linda Kummel och Lars Strömgren.

Encyklopedin ger dig tips och inspiration för att komma igång att vintercykla. Vad behöver fixas på cykeln? Vad behöver du för prylar och kläder? Hur är det med vägarna?

Vi träffar också Åke Henricsson på cykeldepån Bonne Mécanique i Stockholm som bland annat ger ett riktigt skönt tips för de riktigt krispiga vinterturerna.

Dessutom: Linda Kummel och Lars Strömgrens bästa julklappar till alla cyklister.

Du kan lyssna på avsnittet via spelaren här nere, genom att söka på ”Encyklopedin” i iTunes eller podcast-appen på iOS, surfa till Encyklopedins kanal på SoundCloud eller via SoundCloud-appen för iOS och Android.

 

Inspirationskonferens på Färgfabriken

Inspirationskonferens på Färgfabriken

cykelkurs_small

KONFERENS  Helgen den 21-22 november arrangerar Cykelfrämjandet en inspirationskonferens kring Cykling på tema Cykelutbildning. Detta sker på Färgfabriken på Lövholmsbrinken i Liljeholmen och inleds kl 10.00 på lördagen med en intern aktivitet kring hur vi jobbar med våra cykelutbildningar, därefter blir det lunch. Vid sidan av internationella experter kommer även projektledarna för CF:s satsning på barncykling, Vi rullar fritt, att presentera sina erfarenheter från olika pilotskolor i Stockholmsområdet.
I samma lokaler pågår även Experiment Stockholm – en utställning om utveckling av framtidens huvudstad ur en rad olika perspektiv. Kom, lyssna och diskutera!

Schemat för konferensen:

Lördag 21 november

Schema kommer på plats, då lördagen endast är öppen för anmälda.

Söndag 22 november

10.00-11.00 Christina Nordam Andersen, Cyklistförbundet i
Danmark berättar om sina olika barnkampanjer

11.00-11.30 Jenny Fasth berättar om Trafikundervisningen
i skolor i Malmö

11.30-12.00 Gustav o Kajsa Lorenz berättar om sitt projekt
”Vi rullar fritt”, åk 4 och 5 i Stockholm

12.00-13.00 Lunch på Färgfabriken

13.00-14.00 Cykelköks samtal

14.00-14.50 Framtidsdiskussion

14.50-15.00 Avslut

Lokal: Färgfabriken, Lövholmsbrinken 1 på Liljeholmen. Om du vill delta på Inspirationskonferensen kan du anmäla dig här: anmälan (antalet platser är begränsat så först till kvarn…)